ippgjorat af hrr J. N. Dahlström och A. F. Landren och sedermera godkändt af Carl Johans kommu-JI lalstämma, blifvit af stadsfullmäktige antagit nästan ji ördagrannt, blott med undantag af redaktionsforänlringar, som för större tydlighet varit af nöden. — De fördelar, som betingats af kronan, voro för öfrigt ill båda samhällenas gagn. Hvad beträffar Carl Johans församlings välbeläzenhet för sjöfarten, erinras att det är staden, icke Carl Johans församling, som uppmuddrat rivieret och anlagt de dyrbara anstalter för sjöfartens befrämjande, som der finnas. Ehuru icke mindre än 40 procent af församlingens kommunalskatter bestridas af 12 personer, som idka rörelse i staden, hvadan dessa, då alla askortningar blifvit gjorda, troligen komma att inbetala hälften af dessa kommunalskatters belopp, så underskatta likväl fullmäktige icke de svårigheter med hvilka församlingen har att kämpa. Dessa svårigheter tro dock fullmäktige ej kunna undanrödjas på annat sätt än genom Majornas införlifvande med staden och afstyrka derföre församlingens anhållan om beviljande af stapelstadsrätt eller tolag. Detta sekreterarens törslag gillades af stadsfullmäktige. Till behandling företogs derefter första punkten på föredragningslistan: hr Renströms förslag om att i uttaxerandet af innevarande års kommunalutskulder samma jemkning måtte ske som förlidet år egde rum. — Magistraten hade åt mantalskommissarien Almroth uppdragit att företaga en summarisk uträkning af kommunalutskylderna på grund af 1864 års bevillning, enligt hr Renströms förslag, äfvensom anmodat kommunaluppbördskassören Hagelberg att företaga en uträkning af Bevillningen till staten för inkomst af kapital och arbege i Göteborgs stad för år 1864, samt de å samma bevillning belöpande Kommunalutskylder, så väl enligt 57 8 af Kongl, förordningen den 21 Mars 1862, angående Kommunalstyrelse i stad, som enligt ett af hr Renström hos stadsfullmäktige väckt förslag och fullmäktiges beslut den 30 Dec. 1864, jemte den minskning och höjning, som för de särskilda bevillningsbeloppen skulle vid tillämpningen af berörda förslag uppkomma. Hr Almroths uträkning hade gifvit följande resultater: Det belopp, som enligt Stadsf:es beslut bör för kommunens gemensamma behof år 1865 uttaxeras, utge er. wt rdr 362,625: 14. Bevillning efter 2:a art. till Staten utgör: för fast egendom. . . rmt rdr 20, 880: 39. för inkomst af kapital och arbete . ss s so ss om on 122,878 — eller tillsammans rwt rdr 143,753: 39. Då förenämnde kommunalanslag, 362,625 rdr 14 öre, fördelas i förhållande till sammanlagda bevillningen, utgör kommunalskatten, med utförande af fullt öretal, 2 rdr 52 öre för hvarje bevillningsriksdaler, ceh det belopp, som skall uttaxeras, rmt rdr 362, 620: 14, ökas mem.. 1,070: 94, så att detsamma uppgår till rmt rdr 363,696: 08. hvaraf belöper: på den fasta egendomen rmt rdr 52,827: 89. och på inkomst af kapital och arbete . ... Summa rmt Enligt hr Renstroms förslag, skulle kommunalanslaget å de skattskyldige fördelas på följande sätt: för dem, som erlägga inkomstbevillning af 1 till och med 15 rdr, afdragas två tredjedelar deraf, och för dem, som erlägga enahanda bevillning utöfver 15 rdr, afdragas 10 rdr, hvarefter kommunalskatten beräknas å återstående bevillningsbeloppen, hvilken beräkning utfaller sålunda: 4,223 personer erlägga i bevillning 1 t. o m. 15 rår eller tillsammans 15,576; 22 deraf 10,384. 1,368 personer erlägga bevillning ut öfver 15 rdr; eller tillsammans . . 107,297; deraf 10 rdr för hvarje person .. 13,630. 5,586 pers. Bevilln:g rdr 122,873. Lindring 24,014 och om från inkometbevillningen rdr 122,883 afdrages nämnde från kommunal skatt befriade bevillningsbelopp. . 24,014 utgör återstående bevillningsbeloppet rdr 98,859. Då kommunalskatte-beloppet för inkomst af kapital och arbete, rdr 310,868: 69, divideras med nämnde 98,859 rdr, uppkommer en taxeringsafgift af 3 rdr. 14. 45664 öre för hvarje bevillningsriksdaler, och när