Göteborgsposten – 8 mars 1865, sida 2

tens företräde, nämndes upplyftande medelst trenne hydrauliska pressar af ett utaf rören till Britanniabron, 460 fot långt och vågande 45,000 centner, liksom forflyttandet af Great Eastern från dess bädd. Beträffande valet mellan vatten och ånga, så är detsamma från mekanisk synpunkt likgiltigt, men härvid är det kostnaden som bestämmer företrädet. Driskraftens pris är beroende dels af anläggningskostnaden för maskinerna, dels af driftoch underhållskostnaderna. Dessa kostnader äro väl för olika ställen olika, dock eger olverhufvud vattenkraften ett betydligt företräde. Sålunda beräknas att då ångkraften kostar i timman 6 till 12 öre pr hästkraft, utgör kostnaden för samma tid och kraftmårt vid användandet af vatten endast 0.4 till 0.5 öre pr timme, således blott 25 a 0:del af hvad ängkruaften kostar. Priset för ängkraften beror naturligtvis mycket på hvad stenkolet kostar, hvilket är omvexlande för olika platser, och härvid anmärkte ralaren det egna förhållande, att stenkolet fås billigare i Göteborg än i London, Detta beror derpå, att våra svenska med trälast utgående fartyg finna sin räkning vid att för ganska låg fraktkostnad hemföra stenkol såsom barlast, hvaremot de danska med spanmål utgående fartygen ej gerna taga sådan nedsmutsande barlast, hvadan astenkolet i Köpenhamn af samma skäl som i London blifver dyrare. Hvad som det oaktadt äfven i Göteborg liksom i allmänhet i Sverige försvårar industriens utveckling är: dyrare råämne, mindre arbetsskicklighet och högre räntor. Vi måste således för att med fördel kunna täfla i detta afseende med de stora industriidkande länderna tillse, att vi kunna använda en billigare drifkrast — och en sådan står oss också till buds i snart sagdt obegränsadt mått, om också icke öfverallt. Bland platser, der sådan tillgång i rikligaste mått förefinnes och hvilka äfven egna fördelen af goda kommunikationer, nämnde talaren Wenersborg, Trollhättan och Lilla Edet. Vid Weuersborg, ar Wenerns enda utlopp, och den vattenmassa, som här tränger sig fram, utgör i medeltal åtminstone 20,000 k.f. i sekunden, motsvarande en naturkrast af 260,000 hästkrafter för den sammanlagda fallhöjden af 130 sot för Wenersborg. Trollhättan och Lilla Edet, då följaktligen, enär man af vattenkraft bör kunna tillgodogöra sig 50 proc., 130,000 hästkrafter kunde blifva disponibla för industriella ändamål. Då uti England för hela detta lands jernproduktion och jernförädling användes en drifkraft af 242,000 hästkrafter, så finner man att ensamt Göta elf lemnar mer än hälsten af detta belopp. För hela den preussiska industrien användes en drifkraft af 100—120,000 hästkrafter, således ej fullt uppgående till det belopp Göta elf ensamt lemnar. Men om nu af Göta elfs tillgång endast 20—30,000 hästkrafter blefve använda, så skulle dock härigenom betydliga verkstäder uppstå och gifva sysselsättning åt 30—40,000 man, hvilka med sina familjer skulle utgöra ansenliga fabrikssamhällen, de der snart borde uppväxa till stora sabriksstäder. När man således, enligt hvad förut är anfördt, vid användandet af vatten i stället för ånga har en vinst af 5 11 a 11 12 öre pr hästkraft i timmen, så skulle vid användandet af 130,000 hästkrafter i Göta elf, framför begagnandet af ånga, vinsten blifva för år omkring 25 å 50 millioner rdr, eller, om blott 30.000 hästkrafter användes, å 10 millioner. En sådan fördel, menade talaren, bör bidraga att utjemna olägenheterna af dyrare råämnen och mindre arbetssk cklighet samt att möjliggöra en täflan mellan svenska och utländska industriidkare. Kapitalvärdet af en sådan nu oanvänd kraft har man i Sverige svårt att göra sig ett begrepp om; men annorlunda är förhållandet hos folk med mera uppdrifven industri, t. ex. i Frankrike. Der förhyr man vattenfall eller vattenkruftmaskiner pr båstkrast; priset är olika efter läge och transporttillgång, men utgör vid gynnsamma lägen 115 rdr pr hästkraft, motsvarande ett kapital af 1,900 rdr och med mindre gynnsamt läge 1,050 rdr. Med tilllämpning häraf skulle kapitalvärdet af Göta elfs 180,000 hästkrafter utgöra 136 a4 247 millioner rdr, eller för 30,000 hästkrafter 31 1å h 57 millioner, och för 10 hästkrafter 190,000 a 105,000 rdr. Dylika rika, nu oanvända krafttillgångar finnas utom vid Göta elf på många orter i vårt fädernesland, erbjudande gynnsamma belägenheter för anläggande af industriella verk, sågom vid Motala, Skär. blacka, Fiskeby, m. fl. ställen efter Motala Ström, hvars naturkraft man endast i Norrköping i någon ansenligare mån begagnat sig af. Talaren omnämnde derjemte att man äfven i Stockholm har en obegagnad krafttillgång, neml. vid Norrström, der visserligen en olägenhet af Mälarens och Saltsjöns omvexlande vattenstånd förorsakas, men dock ej värre, än att naturkraften kunde användas antingen Saltsjön eller Mälaren står högst. att emellertid dylika krafttillgångar skola skunda med fördel användas sordras ett sådant läge, att fraktkostnaderna ej förtära de på drifkraften vunina besparingarna. Göta elf eger företräde af gynni samt läge med lätta sommartransporter, och äfven vintoremäsposteraa böra genom Ilerrljungabanan bliftva bättre. Hvad särskildt Trollhättan beträffar, ansäg tal. dess kapitalvärde vara så stort, att dess nyt. itiggöranae väl kunde bära en 34 mils jernväg till Wenersborg samt derjemte omkostnaderna för en kanalisering och derigenom vunnen förflyttning af naturkraften. Lilla Edet erbjuder på nära båll gynnsam byggnadsplats utan betydliga kostnader, men äfven hår kunde en kanalisering befrämja industrier och i förening med sluss äfven sjöfarten. Vid Onanäs och Hufvudnäsö invid Wenersborg sinnos utrymme för anlaggningar af vattenverk och plan för er större sådan anläggning är redan uppgjord. Täl. ansåg sig sålunda hafva ådagalagt: att vat. tenkraften är den enda för oss användbara driskraf ten för sabriksdrift, den enda som vi kunna använd: med hopp att kunna täfla med utlandets industriell: , verksamhet; — att vi uti den billiga driskraften eg: a ett kapital, hvarä räntan kunde komma vår industr till godo och utgöra en förtjenst, som hittills förlo rats; — att det sålunda är en olycklig misshushällnin, att våra industriidkare låta ett sädant kapital ligg: r dödt, och arbeta med liten eller ringa vinst, en miss hushållning, som drabbar hela befolkningen, som n nm måsta hatala hövre nrig å industrioroaukterna. hvilk. nen T—