Göteborgsposten – 8 mars 1865, sida 2

Skolan, som utvecklat en berömvärd verksamhet, är f. n. besökt af 30 barn; förutom dessa ha ej mindre än 15 sjömansbarn under nu pågående termin sökt inträde i skolan, men af brist på utrymme ej kunnat få tillträde. Efter uppläsningen af dessa berättelser beviljades decharge åt direktionen. För kommande arbetsåret anslogs åt be höfvande sjömän, enkor och barn en understödssumma af 600 rdr. Skolan, som förut varit öppen blott om vintern, beslöts nu skola vara öppen äfven om sommaren, med korta ferier. En summa af 300 rdr anslogs för hjelp åt behöfvande ynglingar, som ville under året bege sig till sjös. N Vid derefter företagna val utsågos: till ordf. grossh. T. W. Tranchell (återvald), till v. ordf. kapt. D. L. Olsson (återvald), till direktionsledamot kapt. J. F. Strömberg (återvald), till suppleanter: kapt. A. F. Österberg och B. Hjärne, till kassaförvaltare handlanden J. W. Lilljequist och till sekreterare löjtn. E. Kullberg s(återvalda). Från Skärgården. Enligt meddelande af befälhafvaren å bogserångaren Göteborg, kapt. C. Höglund, äro Winga Sand samt farvattnet vid Wargö och Känsö ännu fulla med is och drifis synes i Kattegat längs hela svenska kusten. Vinden i Kattegat var igår SS0. vid jemn bris. — Följande fartyg hade blifvit prejade af ångaren Göteborg, neml.: d. 4 d:s skeppet Ariel, kapt. Björnes, hemma i Holmestrand, på resa från Trapani (senast från hem: orten) till Göteborg med saltlast (kaptenen föredrog att segla tillbaka till Norge och afbida öppet vatten); d. 6 dennes: skeppet Bellone, Pepke, hemma i Danzig, på resa från Sunderland till hemorten; skeppet Hercules, Zeplien, hemma i Rostock, på resa från Cette till hemorten (blef af Göteborg inbogseradt till Rödsund, norr om Hönö); samt skeppet Adelaide, Nordbäck, hemma i Gefle och på resa från Terravecchia till hemorten. Dansk-engelska telegraskabelu, som en längre tid varit afbruten, är nu, enligt till härv. telegrafstation anländ underrättelse åter iståndsatt. Portot ändras iföljd häraf till 15 rdr 20 öre till London och till 16 rdr 10 öre till öfriga storbritanniska stationer. Från Stiftet. Vid den 27 sistl. Febr. förrättadt val till återbesättande af Tranemo regala pastorat af 2:a klassen erhöll komministern i Lindberga Anders Elgqvist församlingarnes kallelse med 641383 hemmantalsröster; komministern i Fjärås P. S. Lindegren hade 401823 och 8 m. adj. C. A. F. Törner i röst. — Vid samma dag förrättadt val för återbesättande af komministraturen i Istorps pastorat erhöll s. m. adj. A. H. Block de flesta srösterna eller för 6415 hela hemman. S. m. sadj. Isberg hade 152 och s. m. adj. J. Relfi son 34 röster. Mordet på enkefru Karth. Etter DaÅgens Rhyheter.. meddela vi följande detaljer som detta hemska mord: Den mördade, kållarmästareenkan Karth, född d. 4 Juni 1800, hade med sin man haft en dotter Christina Charlotta, som lefde ott regellost lif och år 1840 i Paris nedkom med en son. Sju år derefter blef hon gift med grefve Axel Fredrik Cronhjelm, er . d. furir vid Nerikes regemente, som mycket ofta haft sin bostad på gäldstugan och vid sjelfva giftermålet var i mycket dåliga omständigheter i följd af sitt suddiga lefnadssätt. Han var slägt till en samtidigt lefvande och i nästan ännu större elände stadd r grefve Henry Cronhjelm, som var gift med en ännu tmera notabel dame. Axel Fredrik Cronhjelm adopterade såsom egen den son, hans hustru hade förut (Dagligt Allehanda upplyser: med en sångare Carini I vi ha hört: en grosshandlare; sonen sjelf har antydt en diplomat). Grefvinnan Cronhjelm, född Karth dog 1853. jlennes moder hade redan förat under: I stödt både barn och barnbarn; efter sin dotters dör upptog hon dottersonen helt och hållet. Något bi drag till hans underhåll lärer rätte sadren docl nlemnat. t Oaktadt inympningen på det ädla Cronhjelmsk. stamträdet blef det icke annat ån Karth af pojken Det kunde icke blifva annat, då hans uppfostran ute -olutande besörjdes af den visserligen ömma, men ock alså häftiga mormodren. Han hann i studier så pas långt att han tog studentexamen i Upsala 1861., Ha: skulle in på den ärofulla militära banan och gick i t vid Helsinge regemente, men skulder och vingler f rrungo honom att gå derifrän. Han försökte taga ka r. meralexamen, men det befanns att ett adligt nam o icke nu som förr skyddar mot kuggning. Han för sökte ånyo på den lättare militära banan, inskross 01 furir vid Nerikes regemente och började passera gra N derna vid andra gardet, men måste af flera anlednin 5 gar taga afsked ur krigstjensten. Vid alla dessa för Isök hade han aldrig ådagalagt skymt af flit eller ibär dighet. Slöhet och vindböjtleri voro lika utmärkand drag hos honom. lLikt många andra som saknade utkomst och u