Göteborgsposten – 2 mars 1865, sida 3

kollegernas hämnd och konkurrens. Derföre vilja de ha bådadera, pressfrihet och censur augustenborgaren och den närmaste anslutning och konstellationen ar så absurd, äv se verk ligen skola erhålla begge delarne. Man kom. mer derigenom i tvifvel om saken är sorglig eller lustig. Men vi behötva i alla fall, efter som främlingsoket är afskuddadt, icke mera pressa på den tyske Mickels tårekälla. I sjelfva verket vittna förhållandena i her. tigdömena om att den största split råder derstädes mellan partierna. Oenigheten är så stor. att Alt. Merkur lyckönskar landet till att det icke sjelft skall afgöra öfver sitt öde. Det angifves som säkert, att grefve Russell på sista tiden åter sändt diplomatiska meddelanden till Wien och Berlin eller rättare sagdt, låtit de engelska representanterna vid båda hofven uttala Englands åsigter ang. hertigdömena, hvilka nu skola i det närmaste öfverensstämma med Frankrikes. Den österrikiske gesandten i London, grefve Apponyi, har fått i uppdrag att som gensvar lemna Russell nödiga upplysningar om Österrikes politik i frågau. En officiös berlinertidning försäkrar, att augustenborgaren icke ingått till preussiska regeringen med begäran om att lösas från sitt undersåtliga förhållande till Preussen — hvilket vill med andra ord säga, att preussiska regeringen ej kan med honom bedrifva några suveräna underhandlingar. Samma blad säger, att ett definitivt ordnande af hertigdömenas angelägenheter ej gerna kan väntas, förrän de finansiela förhandlingarne, hvilka i enlighet med fredsfördraget inledts i Köpenhamn, ledt till ett bestämdt re sultat. — Detta är naturligtvis idel förevän ningar å Preussens sida, för att kunna så länge som möjligt bibehålla det provisoriska tillståndet i hertigdömena. Från Berlin skrifves, att Preussens tullförhandlingar om ett handelsfördrag med England äro nära sin afslutning, deremot fortsättas ännu underhandlingarne med Österrike. Otficiösa blad förneka ett allmänt gängse rykte, att preussiska regeringen skulle vara hugad upplösa landtdagen. Tvisten mellan Österrikes regering och deputerade kammaren ang. besparingar i budgeten, ej allenast fortfar, utan är i tilltagande. Försoning skall till sist visa sig vara omöjlig. Inom Englands underhus har understatssekreteraren i utrikesministeriet, Layard, meddelat, att republiken Uraguay begärt Frankrikes bemedling i kriget med Brasilien. Englands bemedling har ej blifvit begärd, och skall England iakttaga den strängaste neutralitet. Sultanen i Turkiet har anslagit åt det orientaliska litterära sällskapet 100,000 piaster årligen för att föranstalta om öfversättningar af de bästa verk från de olika europeiska språken. Porten har tillåtit ett egyptiskt bolag att anlägga jernvägar mellan Delta, Said och Sudan. I Amerika har nordgeneralen Sherman vidtagit en betydelsefull åtgärd. Han har neml. befallt, att alla öarne från Charleston till S:t Johnsflodens utlopp i Florida samt alla risfält längs kusten och floderna på en sträcka af 5 svenska mils bredd skola öfverlemnas till befriade negrer, att som sjelfbesuten egendom af dem brukas. Hvarje negerfamilj erhåller 40 acres jord, hvilket i dessa för bomull särdeles gynnsamma trakter är en ganska betydlig hemmansdel.