Göteborgsposten – 2 mars 1865, sida 1

—— 2 ———— ringar, kemiska telegrafer af Gintl och Bakewell), hvilka hittills begagnats. och oundvikligheten af sel, hvilken sammanhänger med alla dessa systemer, kunna icke förnekas, fel som förekomma ötverallt, der en mer än blott mekanisk verksamhet är nödig. Vid telegraferandet medelst hittills öfliga systemer härflyta dessa sel till det mesta från den otydliga handstilen uti originalerna till de telegrammer, som skola afsändas, eller af nägot tel hos den afsändande eller emottagande telegrafisten vid afläsandet, telegraserandet och dechiffrerandet af de telegrafiska tecknen. AÄAfven den nya, redan på några franska. telegraflinier använda Uughesska apparaten, hvilken låter telegrammerna genast komma i vanliga bokstätver till emottagningsorten, undviker blott till någon del de möjliga felen, nemligen de vid emottagandet och dechiffreringen uppstående, uuder det att deremot tel ännu kunna begås i läsandet af originalet eller vid sjelfva afsändningen. Af dessa skäl måste sträfvandet vara riktadt på att erhålla en apparat, som ej allenast förmedlar telegrafiska underrättelser genom deras öfversättning i telegrafiska tecken, utan äfven möjliggör originalets återgifvande med alla dess egendomliga drag i stilen och inskränker telegrafistens verksamhet till en blott manuel sådan, Abb Caselli har lyckligt och fullständigt löst denna uppgift, och vi vilja, utan att inlåta oss i någon detaljerad beskrifning om hans sinnrika apparat, i få ord ange, genom hvilken enkel och lycklig mekanism han ernått detta lysande resultat. Har man tvenne exemplar af hans apparat (en afsändande på afgångsoch en emottagande på emottagningsstationen), så lägges det af afsändaren sjelf på ett blad af tennfolium med vanligt bläck skrifna telegramoriginalet på en metallplåt hos den afsändande telegrafisten, under det man på emottagningsstationen betäcker en motsvarande metallplåt med kemiskt prepareradt, suktadt papper. Dessa plåtar äro genom jorden satta i förbindelse med hvarandra. Genom svängningarne af en pendel, hvilka underhållas af tvenne elektromagneter, sättas tvenne motsvarande stift hos apparaterna i rörelse på så sätt, att det ena glider fullkomligt jemnt ötver tennfoliets metallyta på afsändningsstationen och det andra öfver det preparerade papperet hos emottagaren, och att båda stiften på grund af apparaternas isochrona hastighet befinna sig på motsvarande punkter. Förutom denna glidande rörelse tram och åter åstadkomma tvenne med hvarandra öfverensstämmande skrufvar efter slutet af hvarje rörelse fram och tillbaka, att båda stiften flyttas åt sidan, så att de efter ett motsvarande antal af dessa rörelser berört alla punkter på de ytor, öfver hvilka de glida. Om båda apparaternas jernstift sättas i metalliskt ledande förbindelse med hvarandra. och om man dessutom sätter den afsändande apparatens stift i förbindelse med den negativa polen i ett galvaniskt batteri, hvars positiva pol står i ledande beröring med jorden, så finner den elektriska strömmen på afsändningsstationen sjelf sin väg till jorden, så länge dess stift glider på tennfoliets metalliska yta, hvilken, såsom sagdt, medelst underlagsplåten, står i ledande förbindelse med jorden, och på den motsvarande pappersskifvan ser man ej någon verkan. Men så snart detta stifts ledande förbindelse med jorden afbrytes genom isolering (i detta fall genom stiftets skiljande från tennfoliet medelst originalets isolerande bläcklager) följer i riktning från afsändningstill emottagningsstationen en posi