Göteborgsposten – 1 mars 1865, sida 3

han besöka Athen och efter en längre res: igenom Mindre Asien återvända till hemmet Ponsard har skrifvit ett femakters stycke ssom bär titeln: -Madame Tallien-, och skal uppföras på Thåäatre Frangais. Det är allvarligt riga om utt erbjud: kkejsar Napoleon en stol inom franska akade mien, såfort hans Ciesars lefnad utkommit Tidningarne från Italien meddela ett bre från Mazzini till Pius IX. Den torne romer sko diktatorns språk är mycket häftigt. Man tolkar uti Italien allmänt de i gult boken innehållna depescher om halföns ange lägenheter i en för konungariket och enheter gynsam anda. De särskilda ministeriernas förflyttning til Florens kommer att försiggå mycket förr, än man vågade tro. Undervisningsministern har redan fullständigt flyttat och utrikesministeriet skall följa om några dagar; d. 10 Maj skall större delen af inrikespersonalen lemna Turin. Endast förvaltningen af välgörenhetsinrättningarne och fängelserna stannar ännu qvar någon tid. Parlamentet arbetar friskt på införandet at legislativ enhet i det nya konungariket. Då en gång den nya hutvudstaden blitvit flyttad skall det blott finnas en civil-, kriminaloch handelsrätt, blott en rättegångsform Kc. Frå gan om dödsstraffets upphäfvande blir tillsvidare lemnad oafgjord. Det skall ej strykas ur lagboken, men icke heller återinföras i Toscana, der det redan förut varit afskaffadt. Principielt skall det senare afskaffas inom hela konungariket, med undantag af vissa fall, hvilka äro förut angilna genom militärlagen och bestämmelserna ang. röfvareväsendets undertryckande. Inom den exkonungsliga bourbonska familjen i Rom råder den största splittring. Frans II ej af sin gemål och hans mor lefver med några af familjen alldeles för sig. I Mexico ha de svarta (de klerikala) redan börjat religionskriget. Under rop af: Viva religion y fueros! har Valdes i Toluca och Vicario i trakten kring Puebla uppropat indianerna till kamp och bildat band. Man tror dock icke att denna kamp kommer att bli farlig för kejsaren. Under det Vicario framkom med sitt pronunciamento, ingingo mexicanska damer, och i spetsen för dem en hofdame hos kejsarinnan, till denna senare med en af en munk affattad skrifvelse, hvari kejsarinnan uppmanas atticke tåla att i Mexico någon annan kyrka tolereras än den katolska och att sörja för att presterskapet erhåller sina gods och privilegier oförminskade tillbaka. De liberala mexicanarne ha kallat detta krinolinernas Pronunciamento. Kejsarinnan är hos de liberala, Puros, mycket omtyckt. Emellertid tortgår oafbrutet Mexicos inre utveckling. Isynnerhet lägger sig regeringen vinn om ett raskt byggande at vägar och jernbanor. Inom fyra år skall banan från Vera Cruz till Mexico vara färdig. Tillåtelse till bearbetning af åtskilliga kolgrufvor har lemnats. D. 20 dec. skall från San Francisco algå den förste ångare, som hvarje månad skall lägga till vid Mazatlan, San Blas, Ma zaniello, Acapulco. Det härför bildade bolagets fartyg skola gå till Panama samt stå i samband med de europeiska och sydamerikanska linierna. Till minne af bondeemancipationen i Polen (genom kejserl. vkas af d. 2 mars 1864) skall på kejserlig befallning i Petersburg präglas en medalj, hvilken med snaraste skall skickas till alla byar och städer i konungariket Polen. På ena sida af minnespenningen är en grupp af polska bönder framställd, hvilka knäböja inför bilden af Guds moder i Czenstochau. IIufvudsiguren i denna grupp är en ung landtman i nationaldrägt, hvilken under tacksägelse sträcker sina händer emot himen. På hans högra sidan befinner sig hans son i gosseåldren, till venster hans hustru. I bakgrunden ser man en gubbe, hvilken stödjer sig mot sin staf. Öfver gudsmodersbilden innes på polska språket inskriften: ÅAldra heligaste jungfru, vaka ötver vår kejsare!På båda sidor om gruppen äro orden: Till minne af bondeemancipationen d. 19 febr. (2 nars) 1864. På medaljens frånsida finnes ett porträtt af kejsaren med den latinska inskrifen: Alexander IL Dei gratia Russie Imherator, Polonie Rex, Polonite populi Beneactor (1). Eran Al, olrifeaa undar I 0 .