uvarjehanda. Ett hund-mäål. I Upsala blef häromdagen ett äAldre fruntimmer instämdt till magistraten, derföre att bon underlåtit att skattskrifva en sin fyrbente alekling. Hon urskuldade sig dermed, att som hon fruktade att hunden skulle sluta sina dagar under årets lopp, hade hon ej ansett det nödigt att lata beskatta honom. Hundens sjuklighet styrktes genom veterinärläkares attest. lydande: patt! ifrågavarande hund, af King Charles-race, en länge tid varit lidande af näsoch luftrörsinflammation. Stadsfsiskalen ville ej lyssna till denna ursägt och målet har the vidare blifvit oafgjordi. Vackert verksamhetsfält för avinnan. I prof. Friev ,Botaniska utflygter, a2:dje delen pag. 114. förekommer följande: I samband med trädgårdsskötseln har ett ämne ofta runnit mig i sinnet, som jag här tager mig friheten framställa. Humanitetens framsteg i våra dagar har beredt qvinnans rättvisa som medborgarinna; men ännu återstår mycket för att bereda företrädesvis dem, som ej blifva husmö: drar, en sjelfständig ställning i samhället, utan att nödgas fortlefva hela sitt lif i beroende ställning och på ålderdomen ofta som ett öfverflödigt inventarium. Man har redan börjat lemna henne tillträde till vissa tjenstebesattningar, hvilka hon lika väl kan sköta som mannen, och anvisa henne yrken, hvarigenom hon kan vinna sjelfständig ställning. För min del tvekar jag icke föreslå trädgärdsmästareyrket som ett af de lämpligaste för qvinnan, icke blott i andras tjenst, utan äfven som sjelsegande förvaltarinna al egen koks-, fruktoch blomstergård. Det är ett yrke, som i större städers grannskap väl lönar sig och fordrar hvarken större krafter, högre studier eller större kapital än hon kan förvärfva. I mindre hushall är ju husmodren den, som har tillsyn af köksträdgården; döttrarne öfvertaga med förkärlek blomsterskötseln. Att den skönare hälften af vårt slägte bar mera sympathi med blomsterverlden än mannen, är avtet tvifvel.? Den rätta tron. Ett ganska egendomligt mormondop egde i förra veckan rum i Norrland. En mormon hade nemligen lyckats, som han sjelf trodde, att omvända en inspektor och uppmanade honom derföre att låta sig döpas. IIarpå ingick inspektoren och högg sjelf en vak på isen; men då denna var väl upphuggen yttrade han sin farhåga att vattnet vore väl kallt, något som mormonen genast vederlade genom upplysningen, att om blott man eger den rätta tron så kändes ej kolden. Inspektoren, en stark karl, fann sig då föranlåten att taga sast i mormonen och neddoppa honom åtskilliga gånger, och då han bad att blifva uppdragen emedan han frös, svarade inspektoren, i det han kallblodigt doppade honom ännu en gång: .Jaså, då har du inte dea rätta sron. I Paris har ett storartadt enskildt museum, i lifstiden egdt at en grefve Pourtales, sörsälts. Försäljningssumman under de fyra första dagarne uppgick till 183, oas francs. För kejsar Napoleons räkning. inropades till 13,000 fres en fullständig: gladiatorsrustning, för Louvren en bronsstol till 5,200 fres, en romersk byst för 4,550 fres. Toilette i grafven. I domkyrkan i staden Valencia i Spanien egde för någon tid sedan en egendomlig ceremoni rum. Derstädes ligger neml. den d. 12 okt 1189 aflidna drottningen af Navarra, Donna Urraca, begrafven. Denna dames inbalsamerade kropp är ännu fullkomligt bibehållen, men alla kläder och tillbehör äro af tidens tand så fullständigt söndergnagda, att liket låg alldeles naket i kistan. För att afhjelpa detta mot anständigheten särande, har drottn. Isabella lätit förfärdiga en praktfull, med guld och silfver rikt stickad mantel af blått sammet, hvilken Donna Urraca ikluäddes i närvaro af provinsens guvernör och många andra notabiliteter. Den kista; i hvilken hon hvilar, har, nyklädd med sammet och culd. uppställts i ett glasskrin. Gåthe som teaterdirektör. Edvard Devrient berättar i sin -Geschichte der deutschen Schauspielkunst åtskilliga nätt betecknande drag ang. Göthes despotiska regemente som teaterdirektör från 1791 tilt 1817... Göthe, som år 1791 blifvit direktör för teatern i Weimar, hade ett mäktigt stöd i hofvet, som alltid godkände hans åtgöranden, För att undertrycka hvarje opposition, satte han sig under föreställningen midt i parterren och beherrskade med sin väldiga Blick sin omgifning, i det han höll de missnöjda och orsstiftarne i tygeln.. Då studenterna från Jena, hvilkas omdömen voro honom mycket oangenäma, en gång: väsnades på teatern, reste ban sig tillochmed upp, besallte tystnad och hotade med att låta de vakthasvande husarerna kasta orostiftarne på dörren. En liknande scen egde rum år 1802, då en del af publiken vid hofvets starka bisallsrop öfver Fr. Schlegels Alarcos utbrast i ett ljudeligt skratt, ty Göthe reste sig åter och ropade med dundrande stämma: Ingen får skratta! Till:slut gick den store skalden så långt, att han en tid förbjöd publiken hvarje ywtring såväl: af misshag som bifall på teatern. Sjelfva kritiken måste böja sig för honom. Han hade en gång fått veta, att Böttiger: ville skrifva en artikel om hans direktörskap, och han förklarade derför, att om Bö:tiger låt trycka sin artikel, skulle han afträda från sin befattning som teaterdirektör. Denna förklaring hade en sådan vigt, att Böttiger icke lät trycka artikteln. Skäderpelarne blefvo lik-I des behandlade på samma sätt. Så snart en skådespelare försummat sin oligt, blef hän satt i arrest på högvakten, och damerna fingolarrest på sine rum, under det en skildtvakt posterades utanför dorren. — Mäntro vår publik. våra kritiel och våra skådespelare nu för tiden skulle funna sig uti en dylik behandling, äfven om det vore en Göthe, som dirigerade vår teater, i st. i. br Gaudelius? En mordisk annons. Man Jäser i en tidning. utgifven i staden Selma i Alabama (amerikanska sydstaterna), följande tillkännagifvande: — En million dohlars behöflig för att få fred till d. 1 Mars. — Om cen södra konfederationens medborgare vill förse mig, kontant eller i goda säkerheter, med en summa al 1,000,000 dollars, skall jag föranstalta att Abraham Lincoln, William II. Seward och Andrew Johnson beröfvag lifvet inom den 4 nästkommande Mars. Detta skall skänka oss fred och öfvertyga verlden om att grymma tyranner icke kunna lefva i frihetens land?. Om ofvanstående icke utföres, skall ingenting begäras utom 50,000 dollars i förskott, hvilket belopp anses räcka till för att nå och taga lifvet al de tre skurkarne. Jag skall sjelf skänka 1,000 dollarg till detta patriotiska ändamål. En hvar som önskar lemna bidrag till saken bör adressera detsamma till X, box X, Cahaba. Alabama-. — Den 1 Dec. 1864. — — — VaZa?:?: Acrkt — e—G—0 l5 00100 — — — —