Göteborgsposten – 23 februari 1865, sida 3

MVM 1w MIM MIPISSAM 065 411kKNU114111 : AA här åt svagheten af sin turkiska natur. I bista fall skulle man kunna gå in på, att bevilja en förbindelse öfver Varna och deri indraga genom en bibana Adrianopel, såsom det vigtigaste emporium för den inländska handeln. Men en sådan plan anses för ändamålslös. Turkiska regeringen begär en kredit at 2 millioner pund sterling för byggandet al pansarskepp. Sedan nederlaget vid Sinope ha tre linieskepp och sex fregatter byggts, samtliga efter det nya systemet med ångkraft, men nu vill man ej mera anförtro Bosforens och Dardanellernas säkerhet åt trämurar, utan åt pansar. Österrikes regering har nyligen gjort gesandtkonferensen i Constantinopel uppmärksam på de faror, som hota Europas ired genom furst Couzas i Donaufuratendömena äregirighet 2). Denne, menar Osterrike, har för afsigt att göra sin ställning ärfilig, på honom blicka alla Turkiets kristna innevånare såsom på hufvudet för den stundande resningen mot Porten, han har vetat att bringa grekernas i Turkiet religiösa skrupler till tystnad, och äfven af dem betraktas han som en hoppets atjerna tör framtiden, emedan konung Georg af dem anses stå under engelskt inflytande, och således under inga omständigheter är Portens motståndare. Österrike menar, att det för de europeiska stormakterna är på tiden, att motträda turst Couzas äregiriga planer. Några energiska europer och rika infödingar i Bombay ha uppgjort planen, att under vintren 1866—67 anordna en internationel utställning i denna under sistförflutna året till så hög blomstring stigna stad. För planens utförande har ett aktiebolag bildats. Kostnaderna skola ej öfverstiga 150,000 pund aterl. Guvernören intresserar sig älven för företaget och har lemnat tomtplats tör byggnaden. D. 29 dec. förl. år expedierades det första telegram direkte från Bagdad till Bombuy. Den turkiske guvernören helsade dermed den engelske vänskapsfullast. Det unga konungariket Italien är på god väg att snarast kunna uppträda i Medelhafvet med en aktningsbjudande sjömakt. Före slutet af detta år skall det till sitt förfogande ha en flotta af 14 pansartregatter. Sex af farrygen äro byggda i Frankrike, två i Amerika, fyra äro i Italien snart färdiga, ett likaså i England, der ytterligare ett till är bestäldt. kilnaderna mellan byggnadsorterna afspegla sig i den olika storleken, beklädnaden och utrustningen; dock äro de allmänna sordringarne på stor snabbhet och defensiv styrka tillgodosedda hos dem alla. De i Frankrike byggda ha det franska felet at en svag inre byggnad, men deremot alla de företräden, som framgå af jernplåtarnes fastgörande med de s. k. träskrufvarne, en metod som vida föredrages framför den engelska metoden att använda skrufboltar. De båda amerikanska skeppen äro de största bland dem alla, men skola i afseende på snabbhet och sjöduglighet lemna mycket öfrigt att önska. Det i England på Millwalls varf byggda och nära särdiga skeppet är, såsom man af dess namn -Affondato:e kan sluta, en vädurs-ångare; det anses ej sör något mönster at ett synnerligt godt pansarfartyg. Ritningarne äro uppgjorda i Italien. Men det andra krigsskepp, som troligen skall hort byggas i England, efter teckningar ino af kapt. Albini, skall i vigtiga punkter öfver träff. ÅAflondatorerHuru välbehöflig den resorm är i Mexico som kejsar Maximilian har i sinnet att der cevondifsa till landets fromma emot presterskapet, framgår at följande statistiska beräkningar: Landets nationalförmögenhet uppskattas till sex milliarder Pesos, hvaraf mer än en tredjedel är i presterskapets ego. Så tillhöra Jat hutvudstadens 6,000 boningshus, kyrkor o. 8. v., nvilkas totalvurde uppskattas till 80 mill. Pesos, mer än hällten proasterskapet. s inkomster anses årligen der uppgå till mer än 20 mill. Pesos. Förgäljningen at radband, helgonbilder o. 8. v. uppgår ensam till minst 8 mill. årligen. Hurn det i allmänhet törhåller sig, synes al följande uppgifter ang. ett biskopsdöme Oaxaca. Här skall hvarje i kyrkoförsamlig bosatt gift man årl. betala 12 realer, hvarje ogift af båda könen från sitt tolfie år 6 realer till presten; de gifta skola dessutom i sjeltva kyrkobyn årligen betala 6 realer kontant, dagligen ge presten 100 ot. tortillas, bränsletrun och 5 bundtar majshalm för hans mulåsnor, hvarför presten skall förrätta den vanliga söndagsgudstjensten, men för firandet af hvarje annan heligdag vedergälles han med 5 till 50 pesos extra. Ett dop kostar indianerna !(, till 1 Peso, de hvita åtta gånger så mycket; en vigsel 4, de hvita, om de tillhöra församlingen 7 2. om de äro främmande 14 4. Pesos; en jordfästning 7 till 8, de hvita 14 Pesos; hvarje särskild messa de hvita 2!(; Pesos; tilltrisknar en sjuk, ,