Göteborgsposten – 22 februari 1865, sida 3

IKCE Juulske UDAURIICU OOHUU Mau Å1Y(? SM 1 ån Antverpen), som gjorde sig allmänt be-pe härkt, dertöre att Maltheserorlen prydde hansj la röst. Spanien är utskriket för att vara mye-oc et intolerant; detta tyckes dock icke vara d: illet med utdelandet af dess ordnar till ut-sar indningar. En cotillon dansades till sist, anird af furstinnan Metternich med en ungsär refve. Man anmärkte, att hon ej mera bärlte rringar. Hon skall ha kommit under fandv. ned, att de äro för qvinliga för qvinnornas st u brukliga manliga drägt. Balen slutadessm I. 5 på morgonen, då värdfolket drog sig s8 illbaka till sina rum. Kejsaren och kejsa-B innan hade aflägsnat sig redan kl. 1. hi Italiens regering har genom kongl. dekretsh s d. 6 d:s förordnat, att offentliggörandet af ii cardinal Antonellis cirkulär till den päfligasmeyclian och af denna samma ej möter någotg inder i Italien, men att statens och kyrkanssp ätt bör iakttagas och de satser, icke godkänhas, hvilka riktats mot landets institutionern ich lagar. Biskopen af Mondovi, msgr Chi ardi, som offentliggjort encyclican innan erhållandet af kongl. exequatur, har ställts sör lomstol och af rätten i Mondovi dömts till 12 månaders fängelse. Konung Victor Emanuel skall nu ha ändrat sig i sitt beslut att ej återvända till Turin, men skall dock icke komma tillbaka dit. förrän lugn och endrägt vunnits — dermed torde likväl dröja, tills hufvudstaden redan flyttats. Italiens nationalförening skulle som i gåri hålla en generalförsamling i Tvrin, dervid allajg liberala föreningar i konungariket skulle upp-JI gå i en förening. Det är neml. fråga om, att för de stundande valen organisera värfningar öfver hela konungariket. Karnevalen i Turin är i år tråkig. Allmän utvandring till Milano. Dit ha begitvit sig representanterna för Italiens mest betydande städer och nästan samtliga medlemmar af corps diplomatique. I Macerata har ett stort meeting hållits, dervid man enstämmigt voterat de religiösa korporationernas upphäfvande och kyrkogodsens användning till allmänt nyttiga ändamål. Inom deputerade kammaren skall dödsstraffets afskaffande komma till förhandling. Regeringen vill dock icke af politiska skäl — isynnerhet af hänsyn till förhållandena i Neapel — gilla det. Utskottet förordar emellertid dödsstraffets afskaffande i alla borgerliga mål och skall enl. dess önskan endast bibehållas i militärcodex. Venstern och kammarens toscanska medlemmar äro af lika medning med utskottet. Äfven i Stuttgart har deputerade kammaren med 56 röster mot 26 voterat för dödsstraffets afskaffande, hvilket justitieministern der åter motsatte sig. Sachsens otficiela tidning yttrar ang. de förhandlingar, som påstås ha egt rum i den slesvgiholsteinska frågan mellan Dresden och Paris, att de inskränka sig till ett samtal emellan franske gesandten och hr v. Beust (Sachsens minister). Om något Rhenförbund eller dylikt har det aldrig varit tal. Korrespondenter från Berlin vilja veta, att en ny depesch från Preussen till Österrike nu är nära färdig, hvari det förra mera bestämdt formulerar sina anspråk med hänsyn till hertigdömena. Enl. dessa korrespondenter skulle Preussen i maritimt hänseende begära Kiels hamn med det dertill erforderliga territorium, vidare rätt att utskrifva i Holstein sjödugligt manskap för flottan, slutligen rätt till uppsigt öfver Nord-Ostersjö-kanalen. 1 militäriskt hänseende skulle Preussen ej fordra en militärkonvention, såsom hittills antagits, utan en organisation af den holsteinska kontingenten efter preussiskt mönster samt öfverbetälet i händelse af krig, hvilket sannolikt sskulle äfvenledes innebära sörpligtelse till delagande i ett preussiskt krig. Om Slesvig nämnes ej ett ord, påstår man, i denna depesch. Kejsaren af Österrike har skickat hunsarasextio riddarkors till Berlin, för att der utdelas bland dess innevånare. I Wien har en furstinna Radziwill aflidit på gäldstugan. Huru i Österrike censuren rasat på Metternichs tid visar Presse med några pikanta exempel: I en historigk återblick på franska kriget hette det: Osterrikarne veko tillbaka. Denna sats ströks och i stället för densamma sattes: Fransmännen ryckte fram. I en novell hette det: Han är tödd i Köln svid Rhen, satsen ändrades till: han är född i Närnberg-. Vid den tiden hade några obehagliga uppträden med erkebiskopen af Köln egt rum, och man tålte derföre icke i Öster. rike, att någon var född i Köln vid Rhen. I berättelser för barn: ÅBlommor och sruktersades om en flicka: on hade en yppig hårväxt. Uttrycket föreföll sör lascivt och ändrades till: Ålon hade en hårväxt. I er skolbok hette det: Kosackerna rida på små hästar. Censorn fann beteckningen Åsmåre — — — O — ÖD: 2 22 — ( a