Göteborgsposten – 18 februari 1865, sida 2

Nn Det är, för att återvända till de nyligen timade jeruvågsolyckorna i allmänhet, svårt att icke göra sig en och annan fråga i afse sende på jernvagspersonalens delaktighet i desamma. Vi semna här helt och hållet ur sigte de anbud till olyckor vom uppstått genom de tillfolje ar kölden sprungna hjulringarne. Man behöfver blott betrakta den timade stora olyckan vid Sandsjö och ötriga, mer eller mindre lyckligt förklarade anbud till jernvågakalaumterer, för av finna skäl till den frågan: Isar en epidemi at vårdslöshet utbrustit bland den lägre jernvägspersonalen?Mången skall måhända härtill svara ja och med en axelryckning förklara våra mindre bemedlade klasser, ur hvilka nyssnämnde personal tages, för ohjelpliga. Men är denna vårdslöshet verkligen oa epidemi, så torde man dock kunna antaga att första fröet till densamma ligger hos de auktoriteter som borde vaka öfver der nelas sundhet. I en så stor organism som jernvägsväsende: är det nödvändigt, att hvarje del verkar efter den allmänna plan, som för densamma gäller. Och rramför allt gär det nödvändigt att de högre