Göteborgsposten – 10 februari 1865, sida 1

eftersträfvade icke att såsom tullchef blifva älskad, han var det icke heller, men hans rättrådighet erkändes af alla som sjelfva äro rättrådiga. Med ihärdighet kämpade han för de liberala åsigternas tillämpning på tull-lagstiftningen. Han kämpade för dessa åsigter med sakkännedom och konseqvens vid riksdagarne. Protektionisterna — men också endast de — skola vägra honom medborgarkronan. Det upprop till svenska folket, som centralkomiten för representationsreformen nu låtit utgå och som i tusentals exemplar sprides kring hela landet, är affattadt i ett varmt och ädelt språk. äfven de aldra mest sensibla bland reformförslagets motståndare skola ej af detta upprop taga anstöt, ty komiterade hafva vägt hvarje ord på guldvigt, de ha endast vädjat till fosterlandskärleken, men icke till passionerna. Centralkomitöåns åliggande är nu fullgjordt. Reformens öde beror nu lika mycket på regeringens som ständernas hållning. Anser sig den törra redan hafva fullgjort sin pligt derigenom, att förslaget blifvit framlagdt; visar den sig icke framgent varmt intresserad tör detsammas antagande; förklarar sig icke konseljen genast vid riksdagens öppnande fullt besluten att stå eller falla med förslaget, — med få ord sagdt: utöfvar ej regeringen i denna vitalfråga samma pression, som användts vid flera andra ojemförligt mindre vigtiga frågor, så kan man vara fullt förvissad om att reformförslagets motståndare utan tvekan skola lägga den afgörande nej-sedeln i voteringsurnan. Konungen anträdde i går med snälltåget till Fionerödja sin resa till Kristiania. I anledning af den stränga kölden voro särskilda åtgärder vidtagna för uppvärmningen af de kupger som konungen begagnade. För färden från ofvannämnde jernvägsstation till norska jernbanan äro lätta, mindre slädar i beredskap och särdeles väl omsedde för att göra resan både snabb och efter årstiden angenäm. Tillochmed den kungliga betjeningen var försedd med förträffliga schubbpelsar. Inga vigtigare regeringsangelägenheter anses ha föranledt H. M:ts resa till Norge, utan hufvudsakligen regentens bestämda föresats, att minst tvenne gånger årligen besöka sitt andra rike — och dernäst hågen, att göra en af dessa snabba resor, som H. M:t så högt värderar. Tiden för besöket är också väl vald. Den stora vintermarknaden infaller samtidigt med konungens besök i Kristiania. Då ditströmmar en väldig skara affärsmän med sina familjer från alla trakter af landet; då firas den norska karnavalen, och då anställes den stora kappkörningen på Kristianiafjorden, föranstaltad af sällskapet för den norska hästafvelns förädling. Det är alls icke ovanligt, att trafvare dittöras till täfling från trakter belägna ända till 30 å 40 mil från Kristiania. läflingspriserna äro ganska höga och de prisvinnande hästarne afyttras till ganska betydliga summor. Våra industriprotektionister ha återigen råkat ut för ett missöde. Jag omnämnde att le för någon tid sedan nedsände en agent till let finansiella mötet i Lund, för att samla unlerskrifter på medhafda protektionistpetitioner. Han gjorde fiasko och reste hit åter. Men nu iar en petition, undertecknad af Skånes första ordegare och utmärktaste jordbrukare, inlemnats ill regeringen. Antalet är icke stort, endast 40, nen jag skulle på dem vilja använda det gamla rdspråket: De skola ej räknas, utan vägas. ag är nemligen nog djerf att gifva mera vigt t deras uttalanden, än åt en hel legion af dskedliga dannemän, som mer eller mindre edigt teckna sina bomärken på pittjonor