Göteborgsposten – 9 februari 1865, sida 3

VALA IAUTBBA 1111 VI alla TIP TT TIO TLALLIVIRIST oc landtungan. Hr de Lesseps har flera gånger, beledsagad af andra personer, berest hela sträckan och låtit konstatera, att samfärdseln öfverallt med största lätthet eger rum. IIan har med ångare på 24 timmar tillryggalagt den sträcka af 150 kilometer, som skiljer de båda hafven åt. IIan erinrar handelskamrarne om, att det är tid på att undersöka, huruvida den 120 meter djupa och 15 meter breda kanalen redan nu skulle begagnas af handeln. Han föreslår, att särskilda agenter må undersöka arbetenas ställning, och att de skola d. 6 april infinna sig i Alexandria. — Emellertid är härmed ett at tidehvarfvets säkerligen största företag bragt nära en god utgång. Suezkanalens öppnande är i hutvudsaklig grad kejsar Napoleons verk, som härmed gjort till verklighet en mer än tusenårig tanke. Utan hans understöd och uppmuntran skulle Lesseps antagligen tröttnat och energiskt motverkats genom engelska intriger; men Napoleons mäktiga hand har varit vid hans sida och undanröjt det ena hindret efter det andra. Man talar i Paris mycket om, att den stora och firade sångerskan Adelina Patti står på vippen att förlofva sig. Det säges, att en de vigtigaste millionärer bland de adelsmän, som ryska himlen drager upp, eröfrat den italienska näktergalens hjerta, och att hon för alltid skall öfverge scenen. Ett i sin väg nytt tidningstöretag är Le Necrologiste, ett veckoblad, som hvarje lördag meddelar sina abonneuter en lista på dem utaf dem, som under veckan farit hädan. Bladet tros dock snart komma att meddela sin egen dödsruna. Å thå,tro Gynnase gör Sardouis nya komedi: Les vieux gargons, verklig turore. Inom pariserateliererna råder stor verksamhet. Konstexpositionen, som öppnas d. 1 maj, lofvar att bli storartad. Bankiren Bischoffsheim låter bygga en storartad konsertsal, hvilken skall bli bland del vackraste i Europa och vara bestämd för orkesterkonserter, uppförande at oratorier och litterära föredrag. Egendomligt är. att den påfliga encyclicun i Kyrkostaten ännu icke hvarken upplästs från predikstolen eller meddelats i herdabref åt de troende. Först vid jubilåets inträdande under tastlagstiden skall den offentliggöras. Påfveregeringen är icke utan truktan för, attj den skall framkalla fientliga demonstrationer. Konungen af Italien har med sin premierminister Lamarmora anländt till Florens och der blifvit med entusiasm emottagen. Från Catania berättas, alt en bourbonsk sammansvärjning blitvit upptäckt. Mellan Italien och Frankrike pågår en litlig depeschvexling, hvars innehåll man likväl ännu icke känner. Det inom Spaniens senat väckta förslaget om Italiens erkännande har al regeringen på ott undvikande sätt besvarats. Justitieministern svarade, att Spanien icke är fientligt sinnadt mot Italien, men att det, innan det fattade ett sista beslut, ville förvissa sig om, att Italien egde tillräcklig fasthet genom hufvudstadens förflyttning till Florens. Portugals regering tänker att till encyclican intaga samma ställning som franska regeringen, och hoppas att saken skall passera utan oro. De enligt all sannolikhet till det öfriga Tysklands förvillande förda underhandlingarne mellan Preussen och Österrike ang. hertigdömena, komma ej ur fläcken, hvilket ock är helt naturligt. Den österrikiske gesaudten i Berlin, som varit i Wien och der öfverlemnat Preussens svar, hvilket hufvudsakligen går derpå ut att Preussen ej vill uppge det närvarande provisoriet i hertigdömena, har nu återkommit till Berlin, medförande Österrikes svar tills vidare. Österrikiska regeringen yrkar deri, att frågan om hertigdömena bör beträmjas och häfdar, under förväntan på de utlofvade meddelandena, Osterrikes hittillsvarande ståndpunkt. En korresp. från Berlin säger, att derstädes nyligen hållits ett arbetsmöte, å hvilket visade sig djup förbittring, icke mot kronan och dess ministrar, utan mot de deputerade och deras frasrika verksamhet. Korresp. anmärker äfven som karakteristiskt, att de tidningar, hvilka gälla som organer för den politiska demokratien, ständigt mista abonnenter. Volkszeitung? har i år förlorat ej mindre 12,000 prenumeranter. Inom preussiska landtdagen har en paus inträdt. Partierna förhålla sig afvaktande, och I deputerade kammaren undviker omsorgsfullt att sysselsätta sig med den slesvigholsteinska frågan, emedan den å ena sidan ej vill gifva Bismarck något förtroendevotum, å andra fruktar att stöta den allmänna opinionen, som är entusiasmerad för hertigdömenas annexering. De från Amerika senast ingångna undorrättelserna gifva vid handen, att sor ögonblicket fredsunderhandlingarne mellan Norden soch Södern afstannat. Det är dock antagligt, att de snart skola åter upptagas.