karrikadernas Drottning.) Ilistor. Roman af Nonson du Tervrail. — Hult! sade en röst från en af de grupper som gingo bredvid kärran. Kärran stannade. — Åh! mumlade Quclus, det var besynnerligt. Hvilka kunna då alla dessa man vara? Han ropade till dem: — Gå er vig, vänner ... aftonringningen har längesedan ljudat, och det är nu ej tid att köra foror ute på gatorna. Men en giäckande stämma svarade: — Vi äro hitkomna, herr adelsman, emedan vi skola föra halm och hö till detta hus. — Tillbaka! utropade Qulus. Med dessa ord gick han fram med blottad värja till midten af gatan; hans båda vänner och tyskarne följde honom. Aha! utbrast ännu eu gång rösten, jag ser att ni äro ett talrikt sällskap, mina herrar. ) Forts, fr. N:o 32.