Göteborgsposten – 7 februari 1865, sida 3

början ej haft nägonting emot en sådan, på hvilken påfvedömet icke kan förlora. Enligt en af Propagandakn utgifven statistisk berättelse finnes det bland missionärerna i de nordliga trakterna i Indien, på Ceylon, Malabar, Nya Caledonien, bland malajerna och i Australien 2,056 italienare. Af dem tillhöra 490 jesuiterorden, 442 äro capuciner, 368 observanser, 213 reformerade franciscaner etc. Kardinal Grassellini, nyligen anländ till Rom från Paris, har haft ett längre samtal med påfven. Båda sågo efter detsammas slut mycket upprörda och uppretade ut. Man gissar, att kardinalen, som samvarit med kejsar Napoleon, uttalat försonliga tankar; utt håfven utfarit emot honom med denna nervösa hårdhet, som stundom utmärker det fogligare lynnet; att kardinalen lifligt opponerat sig, och att vi snart skola ha en kardinal dAndrea n:o 2. I England pågår en intressant process mot hufvudegaren at Times, parlamentsledamoten Johu Walter, och medegarne af detta blad. Käranderna äro bröderna William och George Platt, medegare af Evening Mail!, aftonupplagan af Times. Redan några år efter grundandet af detta stora blad, som stittades år 1784, utkom Bvening Mail tre gånger i veckan som ett supplementblad och bar sedan under tidernas lopp öfvergått till aröderna Platt som deras egendom. Men Evening Mail behöll den mycket vigtiga rätten — åtminstone har den faktiskt utöfvat densamma intill senaste tid — att sättas på Times tryckeri med detta blads stilar, att tryckas med dess maskiner samt expedieras och försäljas i dess lokaler i Printing-House. Processen vänder sig kring rättigheten att forttarande utöfva detta särdeles värderika privilegium, som John Walter ej längre vill tilllåta. Vid detta tillfälle erfar man namnen på det oligariska bolag, som i förening exploiterar ÅTimes och genom detta blad den civiliserade verlden. John Walters medegare äro: lady Plute, David James, James Hake, Fredrik Brodie. Jemina English, Richard Winsloe, Sophia Maria Knox, Henry Gordon Wolridge, sir Robert Walter Carden, Georg Fredrik Carden och Thomas Patten. NewYork d. 14 jan.: Från Savannah har nordgeneral Sherman atsändt trupper till Beautort, hvilka skola samverka med den mot Hardeville utmarscherade kolonn, troligen för att tränga syddtrupperna ut ur Grahamsville (vid banan från Charleston till Savannah), under det Kilpatrick söker afskära jernvägsförbindelsen mellan Augusta och Branchville. Sherman hotar samtidigt Branchville och Grahamsville; det är ännu ovisst, om han sjelf ryckt ut med. Berättelser från Savannah af d. 8 jan. skildra innevånarnes stämning såsom fortfarande lugn. Sydgeneralen Hood tänker i vester befästa Corinth och der uppslå sitt vinterqvarter. Hans förföljare nordgeneral Thomas står i Eastport, der han samlar ihop proviant. Paducah i Kentucky skall vara hotadt. — Utanför Mobile ha nyårsdagen häftiga strider egt rum. — Den afskedade nordgeneralen Butler anger som skäl för att den första expeditionen till Wilmington misslyckades, att amiral Porter anländt tre dagar för sent utantör Fort Fisher, under hvilken tid sydtrupperna hunno sjeltva förstärka garnisonen i såväl fästet som Wilmington. Enligt hans egen åsigt var fästet ointagligt, hvarföre han ej ville gagnlöst uppoffra sina soldater. — Debatten inom kongressen i Washington angående slafveriets fullkomliga afskaffande inom Unionen börjades d. 31 jan. Missouri-statens konvention har i S:t Louis med stor majoritet beslutat slafveriets ovilkorliga och ofördröjliga afskaffande. — General MoClellan ernar under denna månad för tvenne år begifva sig till Europa.