Göteborgsposten – 7 februari 1865, sida 3

Article Image
See IAN PP DE RR Se RA från Utlandet. Endast en tysk post anlände i går med tidningar af d. 31 jan., hvarföre deras notiser äro af något gammal datum. De klerikala inom Frankrikes senat söka konstituera sig som politisk opposition, såsom fallet var under OConells tid inom engelska parlamentet, samt skrifva på sin fana repeal mot de organiska lagarne. Inom franska senaten är detta element genom kejsardömets egen försorg starkt representeradt, och äfven inom lagstiftande kåren räknar det, enligt hvad de sista sessionerna lärt, verksamma talare. Den förestående adressdebatten skall bli eldprofvet för dessa sträfvanden. Egentligen kan man såga, att organisationen redan sedan tvenne år tillbaka förberedts från Rom derigenom, att biskoparne i tysthet förpligtat sig att arbeta i encyclicans anda, sedan de godkänt densamma. Så kan man förstå blandningen af kyrkligt och politiskt i de åttio satserna och så till vida ha de rätt, som påstodo, att Rom icke ötverraskats af septemberkonventionen, utan varit derpå förberedt. Den episkopola taktiken är väl beräknad; man förplumpar sig icke; förpostfäktningen går sin gilla gång; än är det tre, än fem, än sex protestanter, derpå följer efter en kort paus en större demonstration, och man kan icke påstå, att de prelater voro blygare, som sent sramträdde. Prins Napoleon förordar energiska åtgärders vidtagande. Uti en i prinsens kabinett redigerad och at Opinion Nationale otsentliggjord artikel, som bär titeln: Åromerska ockupationen i Frankriker, tordras åter ockupationens upphäfvande och alla de prelaters utstrykande ur budgeten, som ej erkänna regeringens fulla suveränitet, utan ställa påfven öfver densamma, jemte deras aflägsnande från offentliga embeten och hedersställen. Långt ifrån att segra har Guizot tvärtom fallit igenom vid konsistorievalet inom Frankrikes protestantiska menighet, som bekant försvarar Guizot påfvedömet, så protestant han är. Hans nederlag är derföre i religiöst hänseende betydelsefullt. France, det katolska hofpartiets organ, egnar Guizot ett beröm, som i detta blads mun är temligon tvetydigt. Detta resultat, utropar France i aseende på Guizots nederlag, visar hvarthän den nuvarande protestantismen kommit och hvilka impulser den lyder. Den liberala protestantiska unionen i Paris är en skola, hvilken identiflerar friheten med religionen och i hvars ögon man ej kan vara på samma gång troende och frisinnad, och denna skola har segrat! I andras ögon är denna seger vigtig, ty det gällde protestantismens utveckling eller tillbakagående. UItvecklingsandan, rationalismen, segrade. Såväl katoliker som protestanter böra minnas det. Guizot har ej mod att tölja sin öfvertygelse, annars skulle han förlänge sedan blifvit katolik. Detsamma gäller äfven i flera hänseenden om ortodoxien i allmänhet inom protestantismen. Den vågar ej erkänna det, men inre är den mera påfvisk och katolsk, än sjelfva den liberala katolicismen, endast med den skiljnad att kyrkan i dess ögon visserligen är en, men hvarje prest i sin mån påfve, och således ofelbar. De transka konsumtionsföreningarne göra glädjande framsteg. La samille commerciali Algier har på trenne månader gjort en venorm vinst. Den dividend som utdelades uppgick till 44 proc. Association generale dapprovisionnement et de consommation i Paris har nu förskaffat sig vagnar och hästar, för att föra varor och viner till alla delar af staden. Under 1864 ha 3,170 utnämningar och 789 befordringar inom Hederslegionen egt rum. Staden Roaune har tillåtits att Åför det kraftiga motstånd den gjorde år 1814 mot den främmande invasionen föra Hederslegionskorset i sitt vapen. 1,177 underofficerare och soldater erhöllo militärmedaljen, som äfven gafs åt marskalk Forey. Från Rom skrifves, att verkan al encyclican uppfyller kardinalskollegiet med ny för tröstan till påfvedömets sak. Det talas derföre inom det högre presterskapets kretsar ej allenast om sannolikheten, utan äfven nödvän

7 februari 1865, sida 3

Thumbnail