Göteborgsposten – 3 februari 1865, sida 3

Passagen öfver Mont Cenis. En korrespondent till Times yttrar sig på följande sätt angående arbetet i tunneln som skall komma att genomtränga detta berg och om den föreslagna jernvägen öfver detsamma: Hvar äro de apparater som under vår fot genomuanga berget? Lyssna blott till slagen af de många hamrar, som knacka på dörren till Alpgnomernas hem och jaga dem tillbaka in i deras innersta gömmor och hemligaste hålor, att der bereda olyckor och faror för de djerfva schakt-sprängare, som våga att söka genomtränga hemligheter, hvilka varit heliga allt sedan verldens begynnelse. Ehuru förträffligt och oaktadt de stora arbetskrafter som blifvit använda, så går dock tunneln blott långsamt framåt. Den årliga summan för fullbordandet af monstertunneln har blifvit fördubblad och 3,960,000 rdr användes nu årligen på detta väldiga arbete. Men guld och jern, menniskors möda, sinnrika maskiners kraft och krutets flammor förmå ej tillsammanlagde att påskynda ett arbete, som till följe af sin natur nådvendigt måste vara långsamt. Fem år ha nu förflutit från dess begynnelse. Till en början förekommo afbrott, uppehåll, svårigheter af olika slag, och först långt senare kan företaget sägas ha kommit rätt igång. Ett vaekert resultat skall visa sig i årsberättelsen för 1864, men det erhålles blott, såsom ofvan uppgifves för en kostnad, hvilken kännes tung för italienska finanserna i deras närvarande tillstånd, och, äfven om det kommer att fortgå med samma skyndsamhet och om man ser bort från den ogynnsamma hypotesen att nya svårig heter skola möta, såsom t. ex. djupa remnor i berget eller underjordiska sjöar, anser man, att icke mindre än tio år måste förflyta, innan de djerfva arbetare, som på samma gång framtränga från franska och italienska sidan, skola kunna vexla den första triumserande helsningen i bergets inelfvor. Tio år äro en lång tid för en allmänhet, som blifvit bortskämd af beqvämligheterna på jernvägsresor. Det är också nu mera nödvändigare än någonsin att förkorta denna period, emedan hutvudfloden af resande från det vestliga Europa till och från Italien just inträffar under den del af året då bergen äro svårast att passera. Den utlofvade jernbanan utefter Cornicevägen skall helt visst, då den blifvit fullbordad, mycket förminska trafiken öfver Mont Cenis Som det nu är befares den senare af dessa vägar blott af en tiondedel af de resande som årligen besöka Italien. Diligenser äro trånga och obeqväma fordon, och synas ännu mera vara det, då man nyss före uppstigandet i desamma stigit af ett bantåg, och många resande föredraga att öfver Marseille gå sjövägen. Då Turin nu komma att förlora sin karakter som hufvudstad och derföre äfven största delen af sin betydenhet, bör det vara dubbelt angeläget att göra Mont Cenisvägen till förnämsta farvägen till Italien. Vore tunneln färdig är det otvifvelaktigt att densamma skulle bli föredragen af alla andra än sommarturister, hvilka väl skulle föredraga det storartade sceneriet i Alperna. Under tiden har man framställt ett annat förslag, hvilket, ifall det utföres — och det finnes godt hopp om att detta inom kort skall ske — måste göra denna väg till både den kortaste och beqvämaste, så att trafiken hufvudsakligen kommer att gå deröfver i stället för att dela sig åt flera olika håll. Redan förlideu vinter företog man sig att profva de lokomotiver, som skulle användas på denna väg, i det mycket kuperade engelska landskapet Derbyshire, på stigningar som fullkomligt motsvarade de brantaste som förekomma på Cenisvägen, och dessa lokomotiver, som voro af ny uppfinning, visade sig fullkomligt motsvara sitt ändamål. Franska regeringen har sedermera önskat att se experimentet utfördt på dess eget område och i samma nejd, der det praktiskt skall utföras; den har också auktoriserat det omedelbara utförandet af några få kilometer jernväg emellan Lanslebourg och Mont Cenis öfversta rygg, på den brantaste och svåraste del af hela linien. Denna forsöksbana är redan påbörjad och man hoppas att få den färdig senast i denna månad, hvarefter försök kunna anställas. Denna tid på året är vanligen den aldra svåraste för passagen af berget, så att om dessa försök lyckas kunna de anses för afgörande. En fransk komite har blifvit tillsatt för att vara närvarande vid dessa försök. De engelska kapitalister och ingeniörer som företagit denna bergsbana äro fullkomligt säkra om framgång. För Turins skull är det att hoppas det allt skall gå bra och att vägen öfver Mont Cenis skall kunna fullbordas af de djerfva ingeniörer, hvilka ej för framtiden låta hindra sig af bergskedjor. Schveitzarne skulle visserligen med glädje se om Simplonvägen blefve föredragen och äfven erbjuda stora fördelar om så skedde, men denna väg har vida större naturliga svårigheter. Skulle emellertid denna väg väljas, blefve följden högst allvarsam för Turin, åtminstone tills Tunneln blifvit fullbordad. Milano skulle deremot vinna mycket på Simplonvägen, som kortast och mest direkt leder till mellersta och södra Italien, medan Turin blefve isoleradt, instängdt i ett hörn och alldeles afstängdt från verlden. Enligt kontraktörernas program skola tvenne lokomotiver på fyra eller halffemte timma föra ett bantåg om 100 till 150 personer från Lusa till S:t Michel. De åtaga sig att göra detta alla tider på året. En del af den nuvarande landsvägen skall öfverlem