Göteborgsposten – 1 februari 1865, sida 2

produkter, som deri omhandlas, sålunda att nämnde artikel 2 af den förut anförda öfverenskommelsen för ramtiden skall anses som slutad med slutet af första satsen vid orden Åhatimens danois. Denna deklaration, som är utvexlad mot en motsvarande, underskrifven af H. M:t konungens af Sverige-Norge befullmäktigade minister vid hofvet i Köpenhamn, skall stå vid makt intill det eventuella upphörandet af traktaten af den 2 November 1826. hluhme. De särskilda undantagen i de två sista satserna af handelstraktaten af den 2 Nov. 1826 hvilka nu upphäfvas, lyda sålunda: Dock har det blifvit beslutadt, att enligt ett särskildt undantag skall införseln af salt i danska fartyg och båtar till svenska och å andra sidan till danska hamnar i svenska fartyg och båtar, icke njuta ofvannämnde fördelar utan fortfarande vara hittills gällande anordningar underkastad. Fjerde November-stipendiet. Den sumina som hittills influtit på de subskriptionslistor, hvilka Upsala studentkår bland allmänheten utsändt, för insamlandet af medel till ofvannämnde stipendium, uppgår till 4,700 rdr. Tillsammans med de penningar som samlats inom sjelfva Upsala uppgår stipendiifonden s. n. till något öfver 5,500 rdr. Af Skaraborgs Läns Hushållningssällskaps Tidning har Januari-häftet för 1865 utkommit, innehållande åtskilliga uppsatser i landthushållningen. Ordensutnämningar. K. M:t har den 30 Januari utnämnt kapt. batterichefen i norska artilleribrigaden J. A. Miller samt stabskapt. i samma brigad J. H. Aas till riddare af Svärds-orden. Dödsfall. I Norrköpings Tidn. berättas d. 28 Jan.: Ea af samhällets, så väl genom sin verksamhet i yrkesväg som sin kommunala ställning, mest framstående medlemmar, klädessabrikören G. Nettelbladt, afled i går eftermiddag, efter en kort sjukdom, i den ännu kraftfulla åldern af omkring 53 2 år. Fabrikören Nettelbladt var delegare i Smedjeholmens aktiebolag. Såsom en af stadens 50 fullmäktige lemnar hr Nettelbladt det tredje tomrummet under detta ännu så föga framskridna år i stadsfullmäktige-korporationen. Anförtrodd under loppet af många år en mängd kommunala bestyr, utvecklade den bortgångne vid deras utöfvande en insigt, särdeles när de voro at rent praktisk natur, och en energi, som i förening med redbarheten i hans karakter, tillvunno honom anseende af att vara en af dessa, hvilka utgöra ledstjernor inom de samhällen, som de tillhöra. Af Landtbruksakademiens IIandlingar och Tid-krift har n:r 9 utkommit för år 1864. Det innehåller: Berättelse om landtbruksingeniörernas verksamhet; K. landtbruksakademiens kungörelse angående reglor vid utdelandet, vid alimänt landtbruksmöte, af prisbelöningar för husdjur, redskap och landtbruksprodukter, gifven i Stockholm den 17 Septem. 1864; Undersökningar rörande ladugärdsskötseln. — Utdrag ur berättelsen om de försök, som blitvit anställd vid landtbruksakademiens experimentalfält åren 1862—1863, af C. Juhlin-Dannselt. (Forts. och slut med 16 träsnitt.) Berättelse öfver vermländska hushållningssällskapets möte för pröfning af landtbruksredskap vid Färjestad den 9—13 Aug. 1864; Jordbrukets ställning och fortgående utveckling i Halland; Om de för landtbruket nyttiga vilda djuren, af J. A. Afzelius; Landtbruksförhällanden i Herjeådalen, af G. W. Zetterstedt; Notiser: Från Hallands läns hushållningssällskap; Ny lönande exportvara; Landtbruksmötet i Malmö; Allmän utställning af djur, redskap och landtbruksprodukter i Stettin; Allmän landtbruksoch industriutställning i Oporto; Långväga sockerlönnar. För sjösarande. Enligt hvad på officiel väg blifvit hos kommerskollegium anmäldt, hafva danska fyrskeppen på Trindelen, Knoben och Kobbergrunden för vintern inlagts, hvaremot fyrskeppen i Drogden och Leessö ränna ännu finnas på sina stationer qvarliggande. Fran Sköfde skrifves d. 28 d:s. Marknaden härstädes förl. Thorsdag var besökt af så många, att sannolikt ej vid samma marknad under mannaminne trängseln varit så stor som nu. Att tala om rörelsen, är vanskligt: säljare och köpare hafva motsatta åsigter. Hvad man dock med säkerhet kan säga, är, att den utbasunerade penningebristen ej torde vara så sorglig. Väl är det ett saktum, att många