Göteborgsposten – 21 januari 1865, sida 3

hällsklassorna, begagnas nu som argumenter mot den fria religionsutöfningen af dess motståndare, toryerna af den gamla skolan. Emellertid är det ännu blott ett försvmnande fåtal, som uppfattar saken på detta sätt; största delen af engelska nationen följer den religiösa konflikten i Frankrike med passionslös uppmärksamhet, såsom något hvilket ej berör Englands intressen. Den allmänna meningen i England är densan ma, som nu börjar göra sig gällande i Frankrike, att konflikten mellan kyrka och stat endast kan grundligt lösas genom båda parternas fullkomliga åtskiljande. Att doma al en artikel i Daily News torde dock striden kanske i en nära sramtid icke bli utan inverkan på England. Daily Newsanför neml. slående bevis för riktigheten af den i Frankrike påtänkta åtgärden mot biskoparne: men det märkliga i afscende på dessa bevis är, att de lika val kunna användas på den anglikanska kyrkans förhållande till engelska staten som på den katolska kyrkans ställning till den franska eller italienska staten, och att Daily News, vare sig med assigt eller icke, predikar samsundets trigörande från hvarje organiserad kyrka lika mycket för sitt eget land som för alla andra länder, der denna trigörelse ännu icke stadfästats genom lagarne. I Berlin har börsen redan visat sig tryckt och nedstämd på grund af den skärpa, hvarmed deputerade kammaren uppträdt. — Det visar sig neml. af de senaste underrättelserna, alt ett par deputerade fordrat, under häftiga utfall mot regeringen, budgetens behandling in pleno, ehuru det dock beslöts att sända den till utskottet. Under debatten i deputerade kammaren om adressutkastet uttalade Reichensperger det säkra hopp, att den sjeltständighet, man tillkämpat Tysklands nordliga gränsländer, snart måste finna ett definitivt afgorande, som motsvarar såväl hertigdömenas rättigheter som Preussens och Tysklands intressen. Deputerade kammaren är redo till en öfverenskommelse med regeringen, om regeringen vill beskydda de författnivgsenliga rättigheterna. Från Wien skrifves, att Preussen föreslagit Österrike upphåfvandet af de slesvigholsteinska föreningarne i bertigdömena, emedan de äro ett starkt agitationsmedel. Härpå har Österrike svarat, att då föreningar ha lof att i hertigdömena bestå enligt gällande lagstiftning, sakna förbundsstormakterna, som högtidligen förklarat sig endast vilja öfvertaga förvaltningen tills förhållandena slutligt ordnats, rättighet att skrida in. En officios, och alltid väl underrättad Berlinertidning säger, att preussiska regeringen icke skall gå in på något slags afgörande at hertigdömenas öde, innan säker borgen ernåtts för uppfyllandet at alla de fordringar, som i Preussens och Tysklands intressen kunna uppställas angående bertigdömenas framtida militära, maritima och kommersiela angelägenheter. Man tänker upprätta en preussisk filialbank i Hamburg, för att skaffa de preussiska valutorna borgarerätt derstädes. De österrikiska krigsskeppen, nu i Gerstemiinde, skola i medlet af Mars återvända till Pola och ersättas af 1 fregatt samt 1 kanonbåt. Komiteen för reglerandet af gränsen melan Jutland och Slesvig har nu börjat sina arbeten. Nästan samtliga godsegare och förpakare i landskapet Oldenburg i Holstein ha unlertecknat Plessens adress om annexation till Preussen. Tronföljaren at Ryssland har anländt sjuk rän Florens till Nizza. Sjukdomen är reunatism. Från Mexico skrifves, att kejsar Maximiinn d. 10 Dec. emottagit den påflige nuntien. nsgr Meglia. I sitt tal till kejsaren yttrade lenne. att päfven ej tviflade um, att religio en, som är den bästa källan till nationernas ramgång och det sastaste stödet för regerinsarne, skall få åtnjuta ständigt skydd at den KS DA