Från Utlandet. Det hvilar i allmänhet en qvaf luft öfver förhållandena i Europa, och situationen har någonting tryckande. År det lugnet före stormen eller är det verkligen stiltje? Äfven de vigtigaste, de för vårt tidehvarf mest betydelsetulla tilldragelser åtröna blott föga uppmärksamhet. Den stora allmänheten vill helst gäspa och skakar blas ifrån sig alla de mogna och vigtiga betraktelser, som sakernas ställning väl är egnad att inge. Det är den åskluft, som vanligen medföljer reaktionen, då denna framträder och för tillfället bringar till domning de verkande frihetskrafterna. Om betraktaren ock måste med ledsnad, med beklagande se denna indifferentism, denna moraliska bankruttmessighet, kan han dock i historiens lärdomar hemta tröst, den tröst som säger, att ur döden skall lifvet uppstå. Man skall ock vara blind och döf för alla erfarenhetens röster, om man tror på möjligheten al det närvarande tillståndets längre fortvaro Det mullrar i skyn redan nu — men man vet ej rätt, från hvad håll den blixt skall komma, som skall bli den signalraket, vid hvars tecken det hela skall stå i lågor, och deraf denna beklämning, denna ovisshet, som