Göteborgsposten – 17 januari 1865, sida 3

Article Image
om sjelf en gång led döden på bålet som ;rlärare, uppstaplat ett bål, på hvilket påfven jus IX:s encyclica och syllabus uppbränts. ländelsen skall ha försiggåti i största ordning ch lugn. Naturligtvis rasar det ultramontanska preterskapet i Italien ifrigare än någonsin, selan encyclican eldat detsamma till nytt mottånd mot italienska regeringens revolutioära program. Nästan alla klerikala tidninsar uppmana de rättroende att hålla ut, :emedan slutet af den svåra pröfningen samt len moderne Nebukadnezars (Victor Emanuels) ikes fall äro nära. — Men oaktadt dessa profe ior hota dock från denna kant inga stormar. Den mmänna meningen blir allt likgiltigare för öresternas upphetsningar. I Rom hotar en finansförvirring pålverezeringen, hvarur denna svårligen skall kunna eda sig, om hon icke tager skeden i vackra nand. De löpande utgifterna stå alldeles icke någon proportion till inkomsterna, och värre skall det bli, då påtveregeringen skall tör sin säkerhet nödgas sjelt underhålla sin armå. Tvenne af de franska regementena i Rom ha fått ordres att hålla sig marschfärdiga, för att om några dagar lemna Rom och inskeppa sig till Afrika. I Frankrike pågår den intressanta kampen mellan regeringen och ultramontanerna, hvilka senare nu begått den otörsigtigheten att förklara hela den liberala franska pressen i bann och derigenom dragit denna öfver på regeringens sida, och dermed naturligtvis älven den stora allmänheten. Ju flera brickor som komma med i detta schackspel, desto lifligare blir kampen, desto mora principel och dermed äfven intresseväckande. -Constitutionnel meddelar en ny otficios artikel mot prelaterna, med anledning af deras anmärkningar mot pressens tillåtelse att få offentliggöra encyclican, hvilken tillåtelse forvägras biskoparne, som derföre anse sig lida mannamån. Bladet säger bl. a: Dei encyclican uppställda och så oförstäldt mot de franska statsinstitutionernas principer och de moderna ideerna stridande läror borde icke med regeringens bitall få förkunvas från de katolska predikstolarne. Det skulle medfört stora obehagligheter, ja, tillochmed faror. En prest är själasörjare, och hvad man än må säga, en tidning, som utvecklar tör läsarne en sak, liknar ingalunda den, som talar till de troende från predikstolen, derifrån endast ofelbara läror komma uador törkunnande at eviga belöningar och eviga straff .... De biskopar som uppresa sig mot kultusministerns cirkulär, förpesta lagen och förpesta det land, hvari de lefva, till törmån för idåer, hvilka dömts af tidens gång, och civilisationens sramåtskridande. Är det icke i det hela taget vida bättre, atl man förebrår den kejserliga regeringen, att hon tillhör sin tid, än om man med skäl beskyllar henne för reaktionära sträfvanden! Emot detta den officiosa tidningens språk svarar nu biskopen af Poitiers med följande ljungande allocution mot tidningarne, hvilken alla organer skyndat sig att offentliggöra och) som är bland det djertvaste prelatensiska språk, hvartill vår tid varit vittne. Det lärer oss tydligt, att prelaterna ingenting lärt och ingenting glömt. Utfallet lyder: Vi kunna icke tro, att en menniskovilja gör anspråk på att beröfva oss utöfningen af en rätt, som vi personligen ha af Gud (1?), neml. rätten, att utpeka och fördöma hvarje skriftställare, som genom utbredandet af skrifter på det under vårt herdaskap hörande rättsområde angriper religionen, sanningen eller rättvisan och skadar de kristna själarnes frälsning. Derföre ha vi tagit kännedom om flera tidningars utläggningar och uppställningar, isynnerhet i France, Constitutionnel. Pays. Debats, Sidele, Opinion Nationale, i afseende på och angående den d. 8 dec. i Rom offentliggjorda encyclican; vi ha ansett dem värda censuren, förkastelsen och fördömelsen, och dermed censurera, förkasta och fördöma vi dem såsom irriga. falska, kränkande det gamla franska presterskapets ära och ortodoxi, skymfliga för den apostoliska stolen, antastande Jesu Kristi auktoritet samt nans evangeliums och kyrkas gudomliga rätt, omstörtande mot religionen och själarnes kristliga lydnad, ledande till schism och kätteri, kortligen, schismatiska, kätterska och gudlösa. Och till följe häraf sorkunna vi för alla trogna, som erkänna vår myndighet, att de icke skola skänka någon tro åt dessa plublicister, eller i allmänhet åt skrifställare af denna färg. Kejsar Napoleon har varit plågad af gikt några dagar, men har nu åter tillfrisknat. Den stora folkteatern, som bygges i närheten af Bastiljplatsen och skall ha 2,000 platser, af hvilka den dyraste blott skall kosta 2 fres, skall snart vara färdig. Der skola gitvas dramer, vådeviller och komedier. Direktören för densamma är redan i besittning af 100 st. pjeser, deribland 30 dramer. Den äldste kopparstickare i Frankrike, Vietor Taxier, har på ett gräsligt sätt omkommit, i det han blifvit öfverkörd och krossad. Han var 87 år gammal. Direktören för Vaudevilleteatern i Paris, Louis Royer, har hemsökts af en stor olycka. För några dagar sedan kom hans lille son in i hans sängkammare. Royer låg ännu till sängs, hvaröfver den lille uttryckte sin förvåning. Men det är ju ännu natt7), menade

17 januari 1865, sida 3

Thumbnail