Göteborgsposten – 11 januari 1865, sida 1

Lordens döttrar.) Af sorf. till Slottet East Lynne-. Den öppnades åter om en liten stund. Lady Laura kom ut och ville tillfredsställa sin väckta nyfikenhet. De prosaiska tjenstemännen med de lugna anletsdragen stodo på ömse sidor om Carlton, och den ene af dem visade honom något, som såg ut som ett papper, under det att han talade halfhögt. Betjenten Jonathan stod ett stycke derifrån med öppen mun och stirrande ögon. Så snart mr Carlton fick se lady Laura, gick han med poliskonstaplarna in i rummet midtemot och stängde dörren. — Jonathan, hvad står på? — Det vet Gud, mylady, svarade Jonathan, dragande djupt efter andan. — Hvad vilja de der poliskonstaplarna? Du ser uppskrämd ut. Hvad sade de? Hvad hörde du? — Ack, om ni ville låta bli att fråga mig, sade den okonstlade och godhjertade mannen tvekande. Det skulle inte bekomma er väl att höra det, mylady. — Hur vågar du neka att svara mig, Jonathan? sade hon befallande. Säg mig det straxt! 4) Forts. fr. N:o 7.