Göteborgsposten – 24 december 1864, sida 2

ä 77 m mentera dessa rykten. Opinion nationale menar nu att denna dementi är att sätta lit till, emedan Frankrike ej vill låta afspisa sig med en gränsreglering, utan fordrar att få rycka helt och hållet fram till Rhen, ifall Preussen önskar behålla Holstein och Sydslesvig. Detta, tillägger samma tidning, är så mycket mera berättigadt, som Preussens undersåter på venstra Rhenstranden sjelfva önska att blifva förenade med Frankrike, och den franska regeringen skall derföre icke betänka sig på att låta denna sak afgöras medelst allmän omröstning. -Journal des Debats innehåller en bittert hånande artikel öfver Seineprefekten Haussmanns tal i Paris kommunalråd. Äfven nion har blandat sig i detta tal. Följden har blifvit, att de båda tidningarne redan erhållit varning at inrikesministern. Denna varning gafs d. 18 d:s, och samma dag innehöll Monitören en uppsats al hr Haussmann, hvari denne utvecklar Paris finansiela ståndpunkt, samt både hvad nu blifvit gjordt och hvad som skall göras med afseende härå. Bl. a. föreslår hr H. att omgifva Paris med storartade parkanläggningar. Enligt samma uppsats, har från d. 1 Oktober 1863 till d. 30 Sept. detta år (således under en tidrymd af ej fullt ett år) i Paris upptörts 3,098 nya hus. Antalet at nedrifna hus i Paris uppgår under samma tid till 1,383, hvaraf 271 tillfölje af expropriation och de öfriga 1,112 genom egarnes egen fria vilja. Man har uträknat, att genom alla dessa nyuppförda hus, kan Paris emottaga en tillökning i sin befolkning af 45,000 personer. Öppnandet af franska kamrarne kommer, efter hvad France försäkrar, först att ega rum i medlet af nästk. Februari. Patrie vill veta, att den, tillfölje at segern vid Simonosaki, de förenade makterna tillerkända skadeersättning skall af japanska regeringen utbetalas innan detta års utgång. Denna ersättningssumma skall lika fördelas mellan Frankrike och England. Monitenr de VArmöee erfar genom privata meddelanden från Kina af d. 2 November, att kejsaren i Peking instiftat en s. k. drak-orden, hvaraf 100 exemplar i silfver och 40 i guld skola tilldelas fransmän som deitagit i operationerna mot Taiping. Ordenstecknet skall bäras i gult band, hvarpå den kejserliga kinesiska draken med sina fem klor är inbroderad tillika med följande inskript: Mot honom förbleknar lejonet och förstummas tigern. I kyrkan S:t Thomas dAquin, belägen i Paris bekanta stadsdel Saint Germain, har i dagarne insamlats den under namn af S:t Peters penning utgående tributen till påfven. Den uppgick till ej mindre än 170,000 sres. Vid franska arm6en skola återigen anställas sältprester. Hvarje regemente skall erhålla flera dylika. Från Italien skrifvos, att underhuset i Turin d. 18 d:s under sin aftonsession beviljat den provisoriska budgeten tör första fjerdedelen af år 1865 samt derefter ajournerat sig till d. 5 Januari. En viss rörelse mot det Cavourska programmet tyckes vara i stigande. Ricasoli anser att den fria kyrkan är betänklig ien stat, i hvars midt påtven residerar. Durando och handelsministern Torelli sägas dela denna Ricasolis mening. Det Garibaldiska rörelsepartiet inom parlamentet har på senare tiden betydligt sammansmält. Förhöjningen af cigarr och tobaksskatten i Italien tog sin början d. 12 d:s. Priserna på cigarrer äro härmedelst höjda med en tredjedel. I Spaniens provinser råder stor tillfredsställelse med att ministåren Narvaez qvarstär. Den officiela spanska tidningen Gazeta innehåller ett dekret, hvari utlofvas 8 procents ränta för insättningar i allmänna sparbanken på 4—8 månaders uppsägning samt 9 procent för insättningar på 8—12 månaders uppsägning. Den arbetarestrike som i början af innev. år egde rum vid kolgrufvorna i Södra Yorkshire i England har fortsatts under hela året ända tills förliden vecka. Resultatet häraf har blitvit, att sedan arbetarne i 10 månaders Ttid gått sysslolösa, hafva de nu, på samma vilkor som förut, utan att ha erhållit den äskade Ttillökningen i deras lön, återgått till sina arbeten. Förlusten å både deras och arbetsgiflarnes sida är högst betydlig. Följden har dessutom blifvit den, att en mängd maskiner sanbringats i kolgrufvorna, som hädanefter (komma att gifva en helt annan riktning åt sarbetet i dessa grufvor. De engelska fabrikanterna fortsätta på det ifrigaste bemödandena att tillförsäkra sina fabrikationer skydd mot utländsk efterapning. Följande exemplet från flera handelsföreninsgar, ha i dagarne kuifsmederna i Sheffield insiemnat en petition till Russell, hvari engelska regeringens uppmärksamhet tästes på en för sdet engelska fabriksväsendet synnerligt oför