om det för Laura, emedan hon ville vänta dermed, tills denna blef konvalescent. Det var hon nu, och Jane begagnade denna stund, då de voro ostörda tillsammans. Det var samma dag som Frederick Grey varit der på besök. Hon började med att tala om för Laura sitt sista samtal med mrs West och om antagandet att Clarice var gift. — Gift! utropade Laura, i det hon hasigt vände hufvudet mot sin syster. — Hvad mrs West sade och jag upprepat för dig tycks göra det säkert. Clarice sjelf erkände, att det var förhållandet, när pigan träffade henne. — Nå, det är väl tillräckliga bevis, anmärkte Laura. Det ser således ut, som om jag icke varit den enda i familjen, som följt sitt eget tycke — hur fasligt än pappa och du tyckte att det var att jag handlade så. Säg mig, Jane, hvem herrn var. — Det är mindre säkert, sade Jane. Omständigheterna antyda starkt — åtminstone i min tanka — att det varit en ung läkare, en bror till mr West. Han bodde hos denne och var mycket bekant med Clarice och resto till Indien våren derefter. Mrs West tror icke detta; hon säger, att om mr Tom West gift sig med Clarice, så skulle det skett offentligt, emedan han var öppenhjertig och kunde göra som han ville. Hon är säker på att de icke reste tillsammans, hur än förhållandet varit, men det förekommer mig, som om Clarloes helsotillstånd ej tillåtit henne att följa med honom, och att hon skulle fara ut till honom senare. (Forts.)