Göteborgsposten – 20 december 1864, sida 2

TTaäan UTLAnucr. I Frankrike börjar man tala om kongress och afväpning, och en parisertidn., Journal des Debats, har tillochmed upptagit frågan till behandling. Det är väl möjligt, att man vill söka inleda diskussion härom, men att å regeringens sida något allvarligt skulle härmed menas, är ej att förmoda, dertill har hon för många jern i elden. Emellertid skall frågan om kongressen snart åter komma på tapeten, ty kejsar Napoleon skall inför den i januari sammanträdande lagstiftande församlingen ha att algifva en förklaring om att hans kongressförslag lidit nederlag. Vi erinra oss hans ord sist, då han sade sig vid alternativet: kongress eller krig, tala i Frankrikes namn. Kan Frankrike, kan franska nationen med Englands monarkiska lugn smålta det svår på sin proposition, som den heliga alliansens potentater afgifvit i Polens undertryckande och Danmarks styckande? Visst icke — men Franskrike behöfver tid på sig, och man måste vänta. De reaktionära i Frankrike, ha misslyckats i sina bemödanden, att förmå kejsaren afekaffa adressdebatten inom lagstiftande kåren, det enda tillfälle regeringen verkligen har att höra landets stämma. Kejsaren har bestämdt vägrat. Undervisningsministern Durny har i en skritvelse till Jules Simon uttalat sitt erkännande öfver dennes nyaste bok Låcole, förklarande sig för den obligatoriska undervisningen, om än icke för en kostnadsfri sådan. Redaktör Drolle i Patrie, en skyddling af hr Mocquard, skall samla och utgifva dennes i manuskript etterlemnade verk, deribland äfven en nästan helt och hållet fullbordad öfversättning af Tacitus. Af Cham, Charivaris berömde karrikatyrist, skall med snaraste på Bouffes parisiens gifvas en operett med titel Serpent å plumes. Cham, hvars egentliga namn är grefve NO, är son till den forne pairen af Frankrike med detta namn. Till största harm tör sin far, tog han sig namnet Cham?, då han i sin ungdom, för tretio år sedan, råkade i tvist med sina dagars upphof. Erkebiskopen at Paris har förbjudit romerska prelaten de Segur att predika i de under honom lydande kyrkor. Segur framstår genom ultramontansk ifver, är biktfader till många unga herrar och damer. Kejsaren och kejsarinnan ha återkommit till Tuilerierna. Grosshandlarne och sabrikanterna i Paris ha för afsigt, att till kejsaren öfverlemna en med 300 underskrifter försedd petition, hvåri de protestera mot franska bankens förfarande. Densamma har rätt att utgifva 3 gånger så mycket sedlar som den har valuta till i guld och silfver, så att dess kapital vid 5 procts diseonto afkastar den höga räntan af 15 proc. Men under senaste tiden tog banken 8 proc, hvilket gör 24 proc. årligen. Och likväl gaf den ej ut någonting för inköp af guld och silfver, utan nöjde sig med att stoppa den stora vinsten i sin ficka (franska banken är som bekant baserad på enskilda personers aktier) och lugnt vänta, tills krisen upphört och penningebristen åter af sig sjelf minskats. Så handlar alltid denna bank (tout comme chez nous!!); men ingen kan konkurrera med franska banken, som ensam har sedelutgifningsrätt, och allmänheten harmas derföre med skäl öfver att en handfull penningmän sålunda kan tillegna sig största delen af en svårförtjent vinst. Franska regeringen har genom sin gesandt i Rom låtit underrätta curian om att hon före nyåret väntar den påfliga regeringens svar med angifvande af dess uppfattning laf och ställning till septemberkonventionen. De senast ingångna depescherna från Rom innehålla likväl icke ett ord härom. Turinertidn. Italien säger att den transka occupationsarmåns successiva bortkallande från Rom skall börja redan i slutet af januari. En fransk division skall då lemna Rom och ej vidare ersättas. Ett antal studenter i Turin har beslutat utgitva en universitetstidning, i hvilken studenter från alla italienska universiteter skola blifva medarbetare. De finansiela frågorna sysselsåtta i hög grad den politiska verlden. Sedan ett bolag bildats för försäljning af statsdomänerna, skall det bero af den framgång, detta bolag kan komma att röna, om Crådit Mobilier skall för ytterligare hundrade millioner slå under sig statens gods, och om afslutandet at ett nytt lån kan undvikas. Obligationerna skola draga elfva och tolf prets ränta, och man kan lätt tänka sig, huru skadligt regeringens dåliga finansiela ställning inverkar på landets kreditförhållanden. De kommuner och provinser, som beslutat betala regeringen grundskatten för ett år på förhand gifva 15 3 16 nret till.