Göteborgsposten – 10 december 1864, sida 1

älskare, och att ett oändligt täckt poem af Bögh, Nordstjernan (öfvers. af Wilhelmina Stälberg och infördt i kalendern Svea för 1854) med känsla och finness reciterades af en känd och erkänd sällskapstalang, så torde man finna att ett angenämare och mera trifligt program sällan erbjudes. Också företedde Bloms stora sal denna atton (huru himmelsvidt olika mot andra!) en den bchagligaste anblick af verklig trefnad. Öfverallt grupper af glada och belåtna ansigten och talrika representanter af Evas döttrar, hvilkas närvaro alltid förädlar och måste förädla sällskapslifvets njutningar. Och, märk väl, det oaktadt serverades nära nog vid hvarje bord åt de manliga åhörarne — punsch, utan att det generade hvarken dem som sågo på, ej heller (vi hoppas det åtminstone!) dem som drucko. När skall man öfverallt i vår goda stad komma under fund med att sådant i vårt civiliserade tidehvarf, utan den ringaste störande inverkan kan gå för sig på hvilket offentligt förlustelseställe som heldst?! Nästa fredag och lördag kommer den i stadens nya auktionslokal inrättade Bokauktionskammaren för första gången att för det afsedda ändamålet begagnas i det en större samling böcker m. m. derstädes försäljes. Katalogen öfver auktionen upptager icke mindre än 1,240 olika nummer. Bland dessa förekomma åtskilliga ganska Årara och at specielt intresse för vårt samhälle, såsom berörande händelser, hvilka numera oftast antaga sagodiktens sväfvande och obestämda form. Dit kunna t. ex. hänföras: Protokoller hållna vid kongl. Slottsrätten i Göteborg ang. ett i denna stad d. 17 —18 Nov. 1799: timadt upplopp (det s. k. Björnbergska kriget) samt Berättelser och Skrifter om Rådhusrättens i Göteborg dom uti IIalska massan. Bland tidskrifter från platsen märkas följande, som åtminstone ha åldern för sig om icke annat: Det nya veckobladet för JuliDec. 1763, utg. i Göteborg, Göteborgska nyheter för 1767, utg. af Smitt och för 1804, utg. af Nordberg samt slutligen Göteborgs-Posten för April—Dec. 1837. Våra teaterhabitucer och operaentnsiaster antaga vi skola komma att slåss om 2:ne samlingar ÅAfsischer från Tyska Operans vistande i Göteborg 1836. Om vi icke missminna oss, hette dess dåvarande direktör Häuser, och ännu i dag kan man få höra äldre personer, med ett visst medlidsamt smålöje och en betydelsefull skakning på hufvudet, när de tillfrågas om hvad de tycka om den eller den tenoren, utbrista: ÅAhjo, rätt bra, inte illa, men — ni skulle ha hört Sehmuckert Schmuc kert var neml. sällskapets förste tenor och begåfvad med ott vackert och ståtligt yttre samt en stark och fyllig röst. Han var för sitt angenäma sätt och sin förmåga att, som det heter, ta folk, mycket eftersökt och en gerna sedd gäst i de mest olika sällskapskretsar. Han var lika stor gunstling hos damerna som favorit hos herrarne, enkannerligen ungkarlarne, hvilka så surrade om med den hederlige tenoren, att han med betydligt försvagad både röst och helsa lemnade den gästfria staden vid Götaelfs stränder. Men — vi komma alldeles från vårt ämne, bokanktionen om fredag. Katalogen erbjuder för öfrigt en rik samling af för bokvännen intressanta arbeten, och torde auktionen derföre kunna anses som en god börjar i den snyggt inredda lokalen, hvilken inon sina murar förut inrymt Elementarläroverkets relativt taget, särdeles värderika bibliotek.