Göteborgsposten – 9 december 1864, sida 2

—— — —— — Det var icke hennes skull — och icke heller min, svarade Laura. Mr Carlton ordinerade något för henne i förmiddags och ville se hvad det verkade; i afton siger han, att hon är för dålig att fara härifrån. Men om jag får lof att säga min mening, så är det bäst som skett, ty hvar skulle hon kunna bli så väl skött som i en läkares hus? Och du kan vara säker på att hon får god vård! — Laura, jag vill hellre ha henne hos mig; du vet, zatt hon nu är anförtrodd åt mig. Jag undrar, om hon kan i flyttas nu. l — Du måste vara bra enfaldig, om du tror det, svarade Laura. — Jag sade till mr Carlton, att jag mådde icke sämre, än att jag kunde åka hem, sade Lucy, men hun sade, att jag icke begrep hvad jag utsatte mig för derigenom. Jag tror att jag kunde åka hem. Jane frågade hvar mr Carlton var. Han var i matsalen och åt nugot efter dagens trägna arbete, och hon gick till honom. Han steg upp förvånad. Lady Jane Chesney i hans hus. — Mr Carlton, sade hon med lugn röst, hur förtörnad hon än var, jag har kommit hit för att hemta lady Lucy hem. Jag föreställer mig avt det låter sig göra utan någon fara för henne. — Omöjligt, lady Jane. Det kunde komma att kosta hennes lif. — Jag tycker verkligen, sir, att innan ni på ert ansvar höll henne qvar här, ni borde skickat till mig och frågat hvad jag tänkte om saken, svarade lady Jane med