Göteborgsposten – 8 december 1864, sida 2

TJLauCnourgs 10TVäLCUIng TILISVIATO. Det s:dje preussiska gardesregementet har jemte en del kavalleri besatt hertigdömet Lauenburg, dit det ryckt in i de af hannoveveranarne hittills innehafda qvarter. De hannoveranska och sachsiska exekutionstrupperna skola nu oförtöfvadt lemna hertigdömena. Deras afmarsch är i denna stund troligen redan påbörjad — och hustrun till deras öfverbefälhafvare, fru generalskan v. Hake, har redan i Altona gjort sina afskedsvisiter. De tvenne noter, i hvilka kabinettet i Berlin uppmanat Sachsen och IIannover att utrymma Holstein och Lauenburg, äro nu ofentliggjorda. De äro affattade i samma form till båda dessa makter, fastän deras hållning varit högst olika, i det Hannover visat det största tillmötesgående, medan Sachsen sökt att lägga så många hinder i vägen som möjligt. Den första noten utvecklar, att exekutionen rättsligt upphört, sedan freden mellan Danmark och de tyska stormakterna afsläts, och derpå sökes leda i bevis, att Sachsen och Hannover enl. det för exekutionen bestående reglemente skola utrymma de båda hertigdömena af sig sjelfva och endast underrätta Förbundet om det tagna steget. Sedan denna framställning gifvits ur rent förbundsrättslig ståndpunkt. framhåller berlinerkabinettet i den andra noten, som aflemnats omedelbart efter den föregående, att det genom fredstördraget med Danmark förvärfvat sig särskild åtkomsträtt, hvarigenom det äfven ur rättslig synpunkt kan fordra Holsteins och Lauenburgs utrymmande, i det Christian IX afträdt alla sina rättigheter till Preussen och Österrike. Tills frågan om arfsföljden afgjorts, heter det vidare i noten, är det således endast stormakterna, som ha rätt att besätta hertigdömena, och de kunna ej tillåta någon tredje makt, att deltaga i denna occupation eller i den ci vila förvaltningen. För öfrigt finnes ingen bestämd tid angifven för hertigdömenas utrymmande. I Sachsen har man verkligen hyst långt gående farhågor. Ej nog med att fästningen Königstein var färdig att emottaga Dresdens konstskatter och arkiver, äfven de kongl. tull-, lotterioch postkassorna insändes d. 30 nov. till Dresden, för att vid tillfälle föras till Königstein. De oberoende sachsiska tidningarne förebrå regeringen, derföre att hon utan bjudande nödvändighet framkallat stor skräck och rörelse inom hela landet, Det nästa ämne, hvaröfver man nu skall kasta sig i Tyskland, blir naturligtvis arfsföljdens ordnande. En del preussiska tidningar vilja med all gewalt att Preussen skall göra sina anspråk gällande eller och köpa hertigdömena af augustenborgaren för några millioner thlr. Den liberala franska tidn. Opinion nationale meddelar danska riksrådets adress till slesvigarne, anmärkande att adressen måste stärka de dansktalande slesvigarne i deras beslut om att förbli danskar under det främmande oket. Bladet tillägger: Danskarnes skri af smärta från Slesvig skall bli hördt; man sysselsätter sig redan, efter hvad vi ha skäl att antaga, mycket allvarsamt dermed inom franska och engelska kabinetten. Frågan om hertigdömena är neml. ännu icke afgjord. Det gäller nu att ordna arfsföljden, och ur principiel ståndpunkt äro de vestliga stormakterna intresserade uti, ja, förpligtade att ifrigt arbeta för att rätten till omröstning medgifves till förmån för Danmark. I Paris gå tillochmed rykten om underhandlingar mellan Preussen och Frankrike om Slesvigs delning. De äro troligen utan grund. BEn preussisk tidning meddelar från officiel källa en lista öfver de preussiska officerare, underofficerare och menige män, som fallit, sårats och saknats i kriget mot Danmark från d. 1 febr. till 20 juli. De dödas antal var 35 officerare och 619 man, de sårades 131 offleerare och 1,696 man, de saknades 3 offic. och 173 man. Summa 169 offic. och 2,488 man. Brandenburgska regem. n:o 64 hade förlorat mest, neml. 19 offic. och 247 man. Kurhessens ständerförsamling har, efter hvad nämndt blifvit, tillställt kurfursten en adress, full af klagomål öfver hans regemente. Det heter deri, att de allmänna undervisningsoch bildningsanstalterna, alltifrån det gamla universitetet och ned till folkskolorna, äro i förfall. Åkerbruket är ytterligt försummadt, och landet har ingen enda högre jordbruksskola att uppvisa. Skråväsendet, som ännu står i full blomma i Kurhessen och inskränkande ingriper i handeln, förhindrar landets utveckling samt hämmar samfärdseln. Jernvägsnätet är ofullständigt, och något inländskt telegrafnät känner man ej till. — Kurfursten tillbakavisar vredgad klagomålen, och tvisten har redan nått en sådan höjd, att det är tal om en gemensam preussisk-österrikisk inblandning, för att genom maktspråk ordna saken. Måntro de båda stormakterna, eller åtminstone Preussen, skulle vara hugade att ordna den i öfverensstämmelse med hvad som skett i Holstein? Tillfället är lockande. TPunnlrilklaoo haliaara Anne Alla alnA