Göteborgsposten – 6 december 1864, sida 1

VIII. Laura hemtar frisk luft på Blister Lano. Det var en dyster tid i Södra Wennock. Staden vat utmärkt genom sin sundhet under vanliga förhållanden och hade det ej varit så, skulle de få läkare, som voro bosatt: der, ej ha räckt till. Nu var det nytt, att en smitta gick och stadsboarne blefvo oroliga. Febern var svår, och tvi eller tre patienter hade aflidit, men den rasade dock ej så som den rasat på andra ställen. Staden skyndade att vid: taga alla slags sanitära försigtighetsmått och doktorerna hade full upp att göra. Lady Jane var för Lucys skull ledsen öfver att febern brustit ut just då. Detta föranleddes ej af någon oro för henne; Jane var en af dessa lyckliga få, som helt och hållet förtrösta på Försynen och som äro lugna midt i faran, vissa på att den, som är under den Högstes värn, skall bo i den Allsmäktiges skugga. Men hon var ledsen öfver att denna sjukdom nu var der, emedan den gjorde Lucys vistande der ledsamt. Jane lefde lika anspråkslöst som förr. Sedan hennes inkomster ökats genom det hon ärfde af den gamla lady Oakburn, hade hon blott ökat sitt lilla hushåll med en betjent, så att hennes tjenstepersonal utgjordes af denne och hennes begge qvinliga domestiker. Icke desto mindre lade Jane sig ej mycket till godo. Hon klädde sig väl och hennes hushållning var långt ifrån sparsam, och hon gaf i tysthet bort mycket. Men unga lefnadsglada menni