Göteborgsposten – 29 november 1864, sida 1

af jordegendom samlas i en hand, utan motsvarande egentlig kapitalförmögenhet. Dernäst de nästan oöfvervinnerliga svårigheter som möta vid skötseln och tillsynen at flera egendomar, belägna på stort afstånd från hvarandra, i olika delar af riket. Vidare, och med hänsyn till den stora skuld som bemälte gretvar hätta för, utan real säkerhet, allenast på deras namnreverser, vill det synas att om icke begärligheten för dessa varit så stor som nu. visat sig, skulle deras skuld svårligen kunnat stiga till ett så betydligt belopp. Det uppgifves att ganska många af deras fordringsegare hatva ötverflyttat sina kapitaler, utlänta på goda inteckningar, till grefvarne H. mot deras namnreverser, möjligen för erhållande af den sjette procenten som de villigt betalt. Utan tvifvel ångra nu dessa sordringsegare att de försmått de goda inteckningarne. Häri ligger den varning jag antydt, och det är icke osannolikt, att grefvarne Hamiltons betydliga rörliga skuld skall i sin mån bidraga till att efter detta göra reverssr med inteckningssäkerhet mera begärliga. Den tid förestår snart då de respektive publicisterna skola bjuda allmänheten på nytt för nästa år. En ny illustrerad tidning är redan bebådad, såsom konkurrent med den äldre, i hvars redaktion hr August Blanche ånyo såäges skola ingå, för att meddela sina reseskizzer från ltalien. Mag. Munck af Rosenschöld har uttagit tillständsbref på en tidning som skall heta Carl XII:s stötveir. IIr Leopold Alm skall utgifva Morgonbladet. Om dessa tidningar icke blitva originella, så är det åtminstone icke utgifvarnes sel. En tredje tidning, daglig, men i litet format, säges skola utkomma under grossh. L. J. Hiertas auspicier. Den skall utgifvas hvarje morgon och innehälla dels aftryck af de notiser som lörekomma i föregående dagens aftontidningar och dels annonser, samt säljas till godt pris, 5 å 6 öre pr nummer, och för hel årgång tll 8 å 10 rdr. Hvad de stora tidningarne tillrusta sig att bjuda på är ännu icke bekant. Grosshandlaren Sundstedts mot jernvägsstyrelsen anställda rättegång synes blifva en cause cclbebre. Nämnde styrelse har genom sitt juridiska ombud afgifvit sitt svar på stämningen, hvaraf framgår att den har en högst egendomlig uppfattning af expropriationslagen. Styrelsen, som låtit sörständiga hr Sundstedt att afhysa hyresgästerna å hans egendom, har förklarat sig villig att gifva ersättning sramdeles för den skada (minskade inkomst) som kan drabba honom; men vill undandraga sig tills vidare att lösa den mark, som för jernvägen erfordras, hvilken till arealen icke ännu närmare bestämts, ån att någon förändring i banans riktning kan beslutas. Men ett så godtyckligt förfarande med annans egendom saknar hvarje skymt at stöd i expropriations lagen. — Styrelsens åtgärd är sannolikt föranledd af penningeförlägenhet, men vida mera af obeslutsamhet i hutvudfrågan. Man ser tydligt att styrelsen saknar energi och den esprit darrangement som öfverste Ericson städse utvecklade och som i väsentlig mån vållade att han, till skada för jornvägsarbetenas bedrifvande, aflägsnades. Just nu sprider sig ryktet att grefve Carl Henric Anckarsvärd, som på den sista tiden mycket aftynat, högst betänkligt insjuknat. Han är nu den näst sistlefvande af 1809 års män. v. S. — — —