Göteborgsposten – 24 november 1864, sida 2

— ————————— AOdQEAL — —e—;;::;::: ;;;H;;;H;;;;Höj; — LL nom förlorat en del af sin egendomlighet men å andra sidan skola resande vinna den fördelen att med mindre besvär lära känna detta romantikens hemland. Ehuru Spanien är det sista land i Europa som börjat anlägga jernvägar, synes det som skulle dess ingeniörer redan ha uppsvingat sig till rungen al de skickligaste och djerfvaste i verlden. Oerhörda natursvårigheter ha nemligen lagt sig emot och lägga sig ännu emot deras arbeten. Redan vägen från Miranda till Bilbao är en högst märkvärdig linie. Santanderlinien, hvars svåraste del för närvarande konstrueras, är snart sagdt ett underverk och ingen jernvägslinie i Europa torde erbjuda sådana scener som denna. Såsom exempel på de svårigheter man haft att bekämpa, må nämnas följande: Då man reser från jernvägsstationen i Bilbao, som ligger omkr. 70 fot öfver hatsytan, måste man på omkring 6 mil göra en stigning af 2.000 tot tills man passerar en tunnel, vid Gujuli som utgör banans höjdpunkt. Ungefär halfvägs på denna linie inlöper banan i ordugnadalen vid en höjd af 900 fot öfver hafvet; nära tvåtusen fot i rak linie från denna punkt har banan stigit till 1,300 öfver hafvet; men för att kunna göra denna stigning på ett så ringa effektivt afstånd, beskrifver banan rundt omkring hela dalen och utefter bergens sidor en ofantlig ellips, hvilken, så att säga, återför henne till utgångspunkten, ehuru 400 fot öfver denna. Den resande, som stödd mot fönstret beundrar Ordugnadalens tjusande sceneri och de majestätiska klippor som omgifva densamma, finner sig då han slutat sin rundresa kring dalen tärdas på en brant, som ger svindel, och långt, långt under sig ser han den punkt hvaritrån han reser ut. Jernvägen från Alar till Santander, hvilken genomlöper bergsklyftorna i Biscaya, har emellan Keinosa och Barcena ännu mera öfverraskande partier. Man ansåg redan såsom ett högst anmärkningsvärdt arbete den landsväg som följer botten at klyftorna. Jernvägen ötverträffar i djerfhet både denna landsväg och vågen med de tjugotre tunnlarne emellan Biazain och Olazagutia ooh ellipsstigningarne på Bilbaolinien. Reinosalinien stryker öfver klippspetsar och utefter nära nog lodräta klippväggar, från 300 till 700 fot öfver landsvägen. Den har 22 tunnlar af tillsammans 17, o0 fots längd, och detta blott på en sträcka af ungef. 3 sv. mil. På detta afstånd nedstiger man från en höjd öfver hafvet af 3,000 fot, på hvilken man befinner sig vid Reinosa, till en höjd at 900 fot. Vid stationen Barcena förekommer ett fall liknande det i Ordugnadalen, ehuru förhållandet här är ännu mera storartadt. 1 stället tör 3 sv. mil, som man skulle behöfva resa om man kunde nedstiga i rät linie, går banan ett stycke tillbaka, söker sig plats i alla möjliga vrår i den lilla Barcenadalen och gör nyckfulla svängningar både öfverst på, utefter sidorna af och nere vid foten af berget samt tillryggalägger med ett ord öfver 1!, mil för att komma till nästa station. Man är då snart sagdt under den plats man vid Reinosa lemnade. Dessa tre mil ha kostat omkr. 12 mill. rdr. Denna bana är ännu ej öppnad tör trafiken och man måste derföre göra färden från Reinosa till Barcena i vagn. Den märkvärdiga jernvägen förefaller derigenom ännu mera märkvärdig än den skall förefalla den som färdas derpå och man kan vid en dylik resa göra sig föreställning om hvilken effekt ett bantåg skulle göra der det passerar upp bland örnnästena. Denna föreställning är väl värd mödan at en resa i vagn. — Linien från Alar till Santander erbjuder ätven andra förtjusande scenerier, bland annat färden genom Congostoklippan, den rika Torrelavega-dalen och höglandet i hvilket mineralbadorten Caldas är belägen. Konsumtionen i Paris. Ett i Frankrikes hutvudstad nyligen utkommet arbete gör en sammanställning af de olika industrigrenarne derstädes. I detta verk finner man bland annat följande intressanta uppgifter: Paris förbrukar årligen för 153 millioner francs kött och för 95 millioner bröd. Årligen drickes der upp för omkr. 193 mill. vin och mer än 10 mill. öl Der finnes tillsammans 3,332 restaurationer, som ha en årlig inkomst at 105 mill., drickespenning rne till uppassarne inberäknade. Skråddarne i Paris ha en årlig omsättning at 100 millioner fres. Vidare förfärdigas derstädes för 15 mill. handskar, för 8, mill. snörlif, för 30 mill. hattar och för 87 mill. skoplagg. Der förbrukas årligen för 11 mill. OOQ2.: ——