Göteborgsposten – 24 november 1864, sida 1

minuten är utan tvitvel sannt, förutsatt att naskinen fortsätter att sy utan uppehåll. Men r en sådan hastighet erfordras att maskinen Iritves med ånga 1 stället för med trumpning. Det förekommer likväl så många uppehäll och atbrott i arbetet att ångan blott ödes bort. bör öfrigt är ej linneeller klädessömnad tyngre arbete än att foten alltfor väl kan utföra detsamma, och detta, hvad helsan betraktar, med fördel för arbetaren. I medeltal gör en maskin med skyttel mellan 500 och 600 styng i minuten, mot 25 vill 35 för hand. I närvarande ögonblick kan symaskinen, med undantag at ett yrke, så vara helt och hållet i qvinnornas händer. Nämnde yrke är skomakerict. Londoner handtverkstör eningen har förklarat, att symaskinen ej kan användas till andra manliga yrken, och toljaktligen har den ej kunnat bana sig väg ull verkstäder som tillhöra föreningen. Qvinnorna ha emellertid ej varit sena att taga i anspråk dess tjenster. Ått handtverkstöreningens opposition icke kan sortsara mycket län gre är dock klart. Skradderitabriker som o. ingått i denna förening öfverträfla redan dem som åtnjuta dess föga gagnande skydd, både i sitt arbetes qvalitet och qvantibet. Magasinerna för färdiggjorda kläder i London innohålla alla nästan uteslutande maskinsydda varor, och följden är den, att de arbetande klasserna få vida bättre arbete än de gentlemen som använda skräddarne på modet i West enn. Konkurrensen med dessa skrädderietablissementer utom handtverkstöreningen eller medeärde svarta fåren, som deras egare kallas, skall utom allt tvitvel bryta hvarje motstånd mot symaskinerna. Emellertid skola dessa genomgå samma eldpror som tröskmaskinerna och hvarje annan maskin som inbesparar arbete fåvt göra. Till och med qvinnorna som dock ej lida at handtverkstöreningens förtryck — sasom dess beskydd borde kallas — motsatte sig först ifrigt införandet ut symaskinen, hvilket dock ej kunde blitva annat än en välgerning för dem. I Stafford, der qvinligt syarbete mycket användes, bler Mr Howe, agent då han vid ett offentligt mö te sökte vända qvinnornas uppmärksamhet på symaskinens fördelar, mottagen med tjut och förtärliga förbannelser, och trummades slutli gen ut ur staden: om han nu möjligen återvände dit, skulle han bli mottagen med en oftentlig ovation, så stor är den fördel man hemtat af uppfinningen. I Northampton, den stora hutvudplatsen för skomakeriyrket, tillät skrået efter en kort strid maskinens införande, och följden blef, att arbetet för närvarande der är bättre betaldt än annorstädes. I denna stad och i alla omgifvande byar äro symaskinerna arbetarnes egendom, och i hvarje hydda kan man höra deras glädtiga pickande. Hemarbete anses också nu i allmänhet mera tördelaktigt än sabriksarbetet. Ärbetarne äro mera rådda om materialet, enär de uttöra arbetet etter kontrakt, hela familjen kan hvar i sin mån deltaga deri, och maskiner kunna at arbetarne lätt åtkommas enär de vanligen tå köpa dem mot vilkor att göra små veckoafbetalningar på summan. Symaskinen har öfver allt höjt i stället för forminskat sömmerskornas inkomster. Den har praktiskt förvandlat den al oss i början omninnda poeten Hoods skildring at sömmerskans ställning till en målning af något som icke mera finnes till. Ingen qvinna som arbetar med symaskin förtjenar nu så litet som 5 shillings i veckan, hvilket skulle varit väl betaldt för handarbete, och de arbeta icke heller numera sina 16 timmar om dagen. I de olika fabriker der qvinnor användas är 10 immars arbete om dagen det vanliga. Den ackars skjortsömmerskan, som kastade en så — Lr