Göteborgsposten – 23 november 1864, sida 2

gra leksaker på knäet — några soldater, som han försökte ställa upp i slagtordning. — Är du den lille gossen — Mr Carlton uttalade dessa ord men tvärstannade sedan. Han hade då fästat sina ogon, sma undrande ögon på gossens ansigte och blef ögonskenligen förvånad eller bestört öfver något, som han såg. Spårade han samma likhet, som Judith upptäckt? Säkert är, att han stirrade på barnet med uppenbar undran och att han tycktes sansa sig först, när han såg, att de ej voro ensamma, då mrs Smith tittade in från förstugudörren. — Jag tyckte, att jag hörde en främmande röst, sade hon. Kanske ni är den doktorn, som skulle komma? — Ja, svarade mr Carlton. I det han sade detta, betraktade han henne nästan lika uppmärksamt som han sett på barnet. Qvinnan, som observerat, huru allvarsamt han stirrat på gossen, fruktade, att orsaken dertill låg i den lilles sjukliga utseende. — Han ser dålig ut, är jag rädd, sade hon. Var det detta, som fäste er uppmärksamhet? — Nej — nej, svarade mr Carlton halft tankspridd; det kom sig blott deraf, att han påminde mig om någon. Hvad heter han? — Smith. (Forts.)