Danmark. At en besynnerlig, ensaldig och oförlåtlig brist på takt högtidlighöll den officiela, reak tionära (reaktionen är numera i Danmark ofsi ciel) Berl. Tid. Fredrik VII:s dödsdag mer en artikel i sitt hufvudnummer, hvars innehål är synnerligen oförsynt. Hvad man i veder börande danska kretsar menar, kan man tyd ligt läsa mellan raderna i denna artikel, der det heter: Fredrik VII skänkte folket e kostlig gåfva, han gaf det friheten, han lad Danmarks framtid i folkets egen hand. — Ila folket begagnat gåfvan så som det borde, ha det bevarat skatten så som den borde beva rats? Under det alla synas eniga om, att här på svara nej!, söka likväl de enskilda hva tör sig kasta skulden på en eller annan in billad eller verklig motståndare, såsom den hvilken bör påtaga sig hela syndaskulden. V stå helt visst med tunga, bittra minnen pi denna dag och vid denna graf; ty förebråelse och sjelfförebråelse föra och måste föra ordet då vi se, huru föga verklig lycka den kongl gåfvan i våra händer bragt folk och land. On denna dags erinring ej skall bli oss en bitte förebråelse, är det hög tid på att folket mec allvar minnes, hvilket ofantligt ansvar det på tog sig, då det blef sin egen vaktare. — Hvilket vill med andra ord säga, att reaktio nen gerna vill lytta detta ansvar från folket: på sina egna skuldror. Öfverallt i provinsstäderna firades Fredril VII:s dödsdag med slaggning på halt stång sorgegudstjenst och butikernas stängande un der denna dag. Röster förljudas, hvilka mena, att kejsa Napoleon börjar röra på sig, för att få tviste frågan om Slesvig löst i nationalitetens intres se, så att det danska Nordslesvig kom at åvergå till Danmark. Han inser sullväl de vådliga för hela den europeiska situationer deri, att frågan om hertigdömena löses på per sonalunionens väg, hvarigenom Skandinavier skulle försvagas, Danmark bli ett lydrike un der Preussen och dermed indirekte en ny kl: för den ryske dubbelörnen att slå in i det li berala Europas ena lunga. Märkligt är att, samtidigt med att denna un derrättelse når oss från vestern, äfven besyn nerliga rykten börja blåsa ostan ifrån. Så lunda skrifves från Berlin till Köln. Zeit. d 14 d:s: -Rysslands bolitik i den Slesvighol Steinska frågan har åter blifvit något dunkel Kejsar Alexander har i Nizza inlagt ett godt orc för konung Christian, hvilket likräl skulle af kej sar Napoleon upptagits mycket kyligt. Rysslanc är mer än någonsin oroligt för den skandina viska rörelsen, som Frankrike ej har någo skäl att motsätta sig. A2ä— 52— — — 016 äÄää.