Göteborgsposten – 16 november 1864, sida 2

Den officiela venetianska tidningen berättar, att det beväpnade band, som ännu uppehöll sig i Friaul, upphunnits at österrikiska trupperna. Skott vexlades, hvarefter insurgenterna alldeles försvunno i bergen. D. 7:de inryckte ett omkring 50 man starkt band i Venzona, en stor by vid vägen till Ponteba, bemäktigade sig posthästarne och ryckte derefter vidare mot Cornea; trupper skickades för att förfölja dem. Som vanligt, förringa de officiela organerna upprorets betydelse, hvaremot de frisinnade organerna förhöja det. Att det emellertid fortgår och ofta förstärkes af nya skaror, är numera obestridligt. Någon större kraft kommer det väl ändock icke att utveckla ännu på några månader, emedan man till en början blott har för afsigt att hålla vid lif ett agitationstillstånd i Venetien. Från Venedig skrifves d. 5 d:s: ÅI förrgår afton exploderade i närheten af Foscarikasernen en af jern och zink förfärdigad bomb, hvaraf bitarne flögo vidt omkring, lyckligtvis. utan att skada någon. Samma dag, sannolikt för att fira de piemontesiska kamrarnes öppnande, exploderade i Verona i de tätast befolkade qvarteren trenne petarder samt tvenne Orsinibomber. I den i Florens utkommande Gazeta del Popolo läses följande märkliga berättelse: Man har mycket talat om ett sällsamt experiment, hvilket bestod i att genom fotografi återgifva ögonen hos en mördad person några timmar efter det döden skett. Man vet att, enligt flera fysiologers uppgifter, bilden af det sist betraktade föremålet stannar oförändrad 1 näthinnan af den mördades öga. Då man upptäckt den mördade fru Spagnolis lik, beslöt polismästaren att göra försök härmed. En fotograf fick i uppdrag att verkställa operationen. Han reproducerade med sina bästa apparater den olyckliga Spagnolis ena öga; derpå förstorade han det fotograferade ögat, tills det erhöll en liten tallricks dimensioner. Nu såg han i ögat de väl markerade konturerna af den nedre delen och högra kinden på en menniska. Och denna liknade en af de tvenne personer, hvilka sedan någon tid sitta häktade, anklagade för ifrågavarande mord. Den vältaliga teckningen befinner sig nu i domarnes händer, och de som sett sjelfva den anklagade eller haft hans fotografiporträtt i sin ego, säga, att man ej kan misstagai sig dorpå och att likheten är fullkomlig. I Amsterdam har invigte en ny katolsk kyrka åt S:t Augustinus. I England äro tvenne främlingar dagens hjeltar: Berryer och Todleben. Todleben besöker nu landets större städer, besigtigar krigsoch handelshamnarne och firas öfverallt på det fostligaste. Den 8 November rönte den gamle Berryer en storartad hyllning af de engelska domrarne och advokaterna. hvilka kommo tillsamman allestädes ifrån. I mer än 40 år har den gamle advokaten Berryer varit en prydnad för sitt stånd, upphöjd öfver de vexlande händelsernas smuts och lidelser. Han hade sett bourbonerna falla, hvilkas trognaste anhängare han varit, utan att kunna rädda dem, hade förblifvit sina legitimistiska principer trogen under Ludvig Filip, hade ej förnekat dem under repnbliken och kejsardömet, och hade derigenom under skiftningarne i Frankrike uteslutits ur de styrandes gunst. Det är till stor del denna karakters fasthet man i England velat egna sitt pris. Förmälning har ingåtts mellan grefve Russells äldste son, viscount Amberley, och Hon. Catharine Stanley, fjerde dottern till lord Stanley of Alderley. Från Polen inberättas till en Breslauertidning följande föga uppbyggliga och för ryssarne mycket nedsättande uppgifter: Furst Thadeus Luborniski, ordf. i välgörenhetssamfundet i Warschau, en man känd för sina filantropiska verk och sin höga bildning, befinner sig bland dem som förvisats till det inre af Ryssland. Han har internerats i Nischnei-Nowgorod; hans unga hustru, en dotter till grefve Andreas Zamoyski, har följt honom i landsflykten, och de ha lyckats der ordna sitt lif på ett någorlunda drägligt sätt. Välgörenheten och gästfriheten ha följt det mönstervärda paret äfven i landsflykten. De ha låtit alla de mer eller mindre behöfvande polackar, hvilka voro såsom de internerade i Nischnei-Nowgorod, spisa vid sitt bord och till