Göteborgsposten – 12 november 1864, sida 1

GÖTEBORG, D. F. BONNIEHRS BORTRTYHFY4:konungens staty, tog sig särdeles väl ut, wen den sedvanliga sången af skolungdom tor-! kade in, randades Måndagen och med den nya festligheter. Åter dånade kanonerna, åter trampades våra gator afhertigliga fötter, deputerade kommo från östan och nordan och på aftonen var en i alla afseenden splendid bankett på Börsen, der icke någon brist lärer ha yppats hvarken på andlig eller lekamlig spis och den af bästa beskaffenhet. Men allt det der är nu förbi, förbi. Ljusen äro slocknade, mörker hvilar åter ötver heden, våningarnes fönsterluckor äro stängda, men butikernas öppnade och de beskästiga och förekommande handelsbiträdena äro åter i full sysselsättningåbakom sina diskar; på de åt Merkurius helgade rum, som at profanum vulgus benämnas Kontor, raspa allvarliga adepter, tysta som Egyptens prester, med obevekliga stålpennor i digra folianter; skrinlagda äro Gustaf Adolis-dekorationerna, funder det att hoppet om en eller annan-liten St. Olafsstjerna i stället kanske dykat upp i djupet afs några menniskobröst; med ett ord — endast ett återstår: Etterräkningen på Debetsedlarne. Denna torde likväl denna gång icke blifva så blodig, ty nekas kan icke att stadens myndigheter utan att ådagalägga något knussel likväl sökt att göra dagen. högtidlig för så billigt pris som möjligt, något som ingen skattdragande lärer förtänka dem. Från landsorten ingå postdagliga undersättelser om dagens firande. Detta har naturligtvis öfverallt skett efter samma stereotypa program. Klockringning, salut (der man haft kanoner att tillgå), kyrkogång, skarpskytteuppsträckning och slutligen, kronan på verket, bal (bevistad af stadens eller köpingens honoratiores), der hr borgmästaren och riddaren N. N. utbragte en underdånig skål för II. M. konungen, åtföljd af solksängen och de lifligaste hurrarop, och hr tullkammarföreståndaren (eller postmästaren eller stadskassören) X. Y. Z, en d:o för Föreningen, i hvilken (skålen neml.) i broderliga ordalag tolkades de broderliga känslor som på denna broderliga dag så broderligen hystes för broderfolket. En ytterst animerad och liflig stämning rådde såväl på balen som i hela köpingen och med acklamation antogs ett framkastadt förslag om afsändande på kommunens bekostnad af ett helsningstelegram till bröderna på andra sidan Kölen — 0. s. v., 0. 8. v. För öfrigt: Hvad nytt: Jo, låt se, en eldsvåda i Masthugget, men det är då ändtligen sannt, detta kan svårligen kallas något nytt i vårt upplysta samhälle. Men hvad är detta? Hvilket ljufligt stekos sväfvar icke ännu i denna stund öfver både Svithiod och Gauthiod. Hvilket oändligt kackel har icke i dessa dagar stigit mot skyn, från Ystad ända upp till Haparanda, från dessa olyckliga tvåfotingar, hvilka fordomdags höllos heliga, såsom Capitolii räddare, frän åtskilliga mer eller mindre välgödda exemplar at slägtet Anser. Mårtensgåsfesten är högtidligen begången och få äro väl de som icke till sitt innersta förpassat något suvenir af dessa olycksfåglar, hvilka då och då, genom sitt sätt att vara, föranledt jemtörelser om hvilkas existens en preux chevalier, för så vidt han icke vill stöta sig med damerna, måste låtsa en komplett okunnighet. Man torde svårligen kunna tänka sig att icke äfven det mest inrotade hat släckes i fridens blod och kanske, vi säga endast kanske, är det just derföre som Svartsoppa sedan urminnes tider alltid fallit det täcka könet särdeles på läppen. Hästtämjaren hr Chr. Lange, hvilken gifvit åtskilliga talrikt besökta törevisningar i artilleriets ridhus vid Magasinsgatan, har härstädes ådragit sig allmänt och välförtjent bifall, och ändamålsenligheten af den metod han använde för att tygla äfven de mest svårhandterliga kreatur har blitvit satt utom allt tvifvel. Man har här ett eklatant bevis på att man hos djuret likaväl som hos menniskan imponerar mera genom mildhet och, att vi så må uttrycka oss, genom väckande af förtroende än genom motsatsen. Tyska operasällskapet fortfar att bibehålla sig i allmänhetens bevågenhet och hr Gaudelius kan i den godt besatta salongen se ett bevis på att publiken söker uppskatta hans obestridligen ganska aktningsvärda försök att med de ressurser som stå honom till buds såstadkomma någon helt. På tal om musik är det med fägnad man finner att den tillämnade musikaliska soiröen af fru Mathilda Wilskman nu annonseras att sskola ega rum nästk. måndag i Frimuraressamhällets festivitetssal. i I afton öppnas hr Lund-Leibergs Vinterträdgård för allmänheten. Hr L. hade igår safton inbjudit åtskilliga personer att taga etaPlissementet i ögonsigte. Lokalen var fullsständigt eklärerad och musik utfördes af vioIinisten hr Biernacki, hofpianisten Dahl och lo.na medlemmar af härvarande orkester. Träd