Göteborgsposten – 11 november 1864, sida 3

händer i afscende på de nationala förhoppningarne, hvilka gå ut på Roms införlifning med det öfriga Italien. Ur Drouyn de Lhuys har lidit ett nederlag och hans senaste steg ha mött ett allmänt ,: ogillande. Utan att tillfredsställa de klirikala, åsamka de Frankrike misstroende från italienarnes sida och beröfva franska regeringen förtroendet, på samma gång de uppröra lidelserna i Italien och hindra dettas regering i dess sträfvanden. Riddar Nigra befinner sig för närvarande bland gästerna hos franska kejsarparet i Compiegne, och kejsarinnan har visat sig mycket nådig emot honom. La France har under hela tiden för denna konflikt afgjort ställt sig på Drouyn de Lhuys sida och i alla möjliga tonarter angripit de italienska statsmännen. Detta blad har nu erhållit en ny medkämpe i ett nytt ultraklerikalt blad Contemporain, som skryter Q ötver att ha blitvit lofvadt medverkan at de mest framstående katolska skriftställarne. ; Deremot har hr Peyrat äfven erhållit tillstånd att utge en ny tidning, som kommer att bli mycket vänligt stämd för Italien. Under allt detta undrar man huru påfven sjelf upptager händelserna. Några ha velat finna en antydan derom i den predikan, som erkebiskopen af Rouen, hr de Bonnechose, hvilken nyss hemtat i Rom kardinalshatten, höll i sin katredal på Allhelgonadagen, Det ifrågavarande stället i predikan lyder sålunda: Den hel. sadren är lugn, förnöjd, full af förtröstan till Gud, hvars rätt han försvarar; men han är icke blind för de faror som omge bonom; han hör hotelserna från kyrkans fiender, han ser deras manövrer, han märker, att deras sträfvanden innestänga honom med hvarje dag, och han förblir likväl fast, orygglig och besluten, att, hvad än komma må, icke göra några eftergifter, hvilka ej ötverensstämma med den hel. stolens värdighet och den frihet som är nödvändig för Jesu Christi vikarie. I det den hel. fadren emottager af de trognas fromhet gåfvor, har han kärleksfullt tänkt på dem, då han sade, att han aldrig skall emottaga den ersättning, som regeringens politik skall erbjuda honom, men att han med tacksamhet emottager sina trogna och tillgifna barns frivilliga gåfvor. Påfallande är animositeten mellan Yrankrike och Ryssland. Under det de resp. kejsarne höfligt men kallt tryckte hvarandras händer, höllo sig deras utrikesministrar på afstånd och slungade genom sina offentliga organer imvektiver emot hvarandra. Dessa senare fortfara ännu med sina högljudda förklaringar om, att intet närmande mellan Frankrike och Ryssland egt rum, att intetdera utaf dem söker det andras allians etc. båda sidor följer publiken sympatetiskt dessa ministeriela fäktningar och förargas, ty den är icke kallblodig som en diplomat. I Paris isynnerhet är man ursinnig på Ryssland, under det samtidigt sympatierna för de arma polackarne äro i starkt stigande. Och till stämningen på vissa håll i Ryssland kan man sluta af följande yttrande i en gammalrysk organ, hvilken förargas öfver att kejsar Alexander dväljes så mycket bland furstarne i utlandet, sägande: På högtsalig kejsar Nicolai tid stod Ryssland ännu icke på den höga punkt, der det nu onekligen befinner sig, och Europas furstar täflade om kejsarens gunst och löd hans önskningar. Om nu den närvarande regimen befinner sig på en motsatt väg och ifrigt söker vänskap hos regeringar, hvilka den förre kejsaren knappast ville erkänna, så är detta dock ingenting annat än att rent af prisgifva Rysslands ära och anseende; ty om det ock kan ligga i rikets intresse, att fortfarande låta det goda förhållandet till Preussen bestå och söker att pläga vänskap med denna regering, är det likväl icke nödvändigt, att man löper efter andra och isynnerhet sådana, som ännu aldrig visat sig annat än fientliga mot Ryssland o. s. v. Piken gäller naturligtvis czarens besök i Frankrike och möte med Napoleon. Den fordne franske deputeraden Creton har aflidit. Han gjorde sig ett namn inom nationalförsamlingen, i det han flera gånger begärde orleanska familjens återkallande. Hr Giretti, inspektor inom Messagcries impåriales, är utsedd till finansminister hos kejsaren af Mexico ad hoc. Preussen har hos skeppsbyggaren Armand i Bordeaux beställt tvenne fregatter. Prinsen af Noer skall i dessa dagar gifta sig i Paris med en fröken Lee, svägerska till wirtembergska gesandten i Paris, frih. v. Wächter. Genast efter bröllopet skall det nygifta paret afresa till Egypten, der det tänker uppehålla sig en längre tid. Från Venetien har man nu erhållit några officiela upplysningar angående upprorsförsöket i Friaul. Fängslade äro hittills c:a 50 personer; de öfriga af insurgenterna ha flytt till bergen vid Tremonti, Navalon och Forne, men ha redan bortkastat sina vapen. Deras antal är ringa. Det är otvifvelaktigt, att det italienska rörelsepartiet framkallat upproret som en början till Venetiens resning. Insurgenterna äro till största delen unga män om 15—20 år från Piemont, italienska desertörer och några ungerska husarer. De ha öfverallt skonat den enskilda egendo1T1 Av, 1 12 ——— — ————————— —— f-—————pp9,.f——; mp —————————————————