Göteborgsposten – 3 november 1864, sida 1

efter mr Stephen Grey! Han är så pålitlig! han är så skicklig! och hon skulle bestämdt tycka om honom. Hon räckte fram kortet, i det hon sade detta och talade om huru hon nyss mött d:r Grey. Jane lyssnade och gick med kortet till grefvinnan. — Låt mig skicka efter honom, lady Oakburn, bad hon. Jag anser det verkligen nödvändigt, att ni har en läkare, och ni kan, som Judith säger, icke annat in tycka om d:r Grey. Lady Oakburn samtyckte. Då Judith kände honom väl och Jane kände honom något, kunde hon ej anse honom alldeles främmande, och Stephen Grey efterskickades. Detta var första steget till den vänskap, som uppkom mellan lady Oakburn och Greyarna — en vänskap som skulle medföra vigtiga tilldragelser. XXXV. Lauras oförmodade besök. Det var ganska besynnerligt, att enkegrefvinnan af Oakburn dog dagen efter den, då earlen afled. Hon hade varit sjuk flera veckor, churu man ej ansåg det farligt. Men då hon om morgonen underrättades om earlens död, blef hon plötsligt sämre, och hon dog klockan tre eftermiddagen. Lady Jane begaf sig till hennes hus i Kensington och ankom dit, medan hon ännu lefde, ehuru hon förlorat medvetandet och var mållös. En af den gamla grefvinnans dotterdöttrar sade med lättsinnig vanvördnad,