Göteborgsposten – 31 oktober 1864, sida 2

land skickar neml. en mängd af sina dömda förbrytare till Vestaustralien, och från denna straffkoloni — så lyda klagomålen — öfversvämmas de fria kolonierna med mensklighetens afskum. I spetsen för rörelsen mot deporteringen står Melbourne. Victoriaparlamentet har i sin sista session beslutat uppmana England, att helt och hållet uppgifva deporteringssystemet eller ock dertill välja en isolerad belägen ö. Engelska regeringen vill ej gå in härpå. holonien tillgriper derföre nu sina repressalier och har satt sig i förbindelse med de öfriga kolonierna, för att inom dem åstadkomma ett enstiiumigt parlamentsbeslut, som lörbjuder all samfärdsel med Vestaustralien. Man vill ätven upphätva postförbindelsen. Från Merico skrifves d. 1 d:s, att Juarezhufvudstyrka blitvit slagen vid Durano; fransminnen besatte Matamoras. Juarez general Vidaurri hade underkastat sig. Närmaste följden at ministerskittet i Osterrike siiges blifva belgringstillståndets upphälvande i Galizien, hvarigenom man vill visa eltergitvenhet för Frankrike. Guvernementet Simbirsk i Ryssland hemsökes ännu alltjemt af eldsvädor. Fastän deSammaå alltid siges vara anlagda, har dock ända hittills icke den strängaste undersökning kunnat bevisa någon skyldig. Landtvakter äro upprättade i alla byar. Kosackpatruller genomströfva landet, undersöka skogarne och alla svårtillgängliga platser. Trupper ha för detta ändamål ditsändts. — Den genom elds vådorna i Jekaterinoslaw förorsakade skaduppskattas till 3.250, 000 rubel siltver. Til folje af de i detta guvernement anställda un dersökningar ha ungefär 100 personer häk tats. Sedan dess har ingen vidare eldsvåd: egt rum. I guvernementet Mfnsk finnes en by Polaki, hvars innevånare till största delel bära familjenamnet Poiak. Nu har kommu nen begärt, att byn skall få kallas Alexan drowska och de som heta Polak få byta u sitt namn mot Alexandrow. En sådan begä ran, huru oväntadt den än kommit, har ry ska regeringen naturligtvis icke kunnat afslå Det hade ju varit synd. Ryska beskickningen i Dresden hade lof vat en dit flyktad polsk egendomsegare Wi thowski att få återvända till Polen, utan at behöfva frukta för straff. Men så fort ha skom till Warschau, blef han genast häkta och har nu deporterats till Sibirien att de undergå 10 års strängt arbete. Af de i Olmitz internerade polackar h 500 st. låtit värfva sig till mexicanska al meen.