Göteborgsposten – 31 oktober 1864, sida 2

UlUdCPPG ud?:t(UUudU4lte Uti den italienska frågan skrifves från så Paris: La France säger, att kejsaren sagt ill sin nuvarande gesandt i Spanien, Merier: För mig är Florens Italiens definitiva sl mfvudstad. Då kejsaren förhandlade med s. marchese Pepoli angående italienska hufvudb stadens förflyttning skull han deremot ha sagt: Il me faut un argument pour mes clericauxjag behörver ett argument för mina prester). Framtiden skall Visa, hvilkendera utsagon som ar den rätta. Man berättar mig. att kejsaren uillskrifvit Pepoli ett bret, hvarr ban förklarar tr lögn påståendet, att han skulle eftersträr va en landullokning i Italien. Jag skullefl rodna ötver att begära något, som jag, om Do det tillbjödes mig, skulle med harm Visa ull baka! skall Napoleon HL hafva sagt, och det påstås, att Pepoli skall uppläsa dotH? bret iuom den itallenska deputerade Kammaren. Från Frankrike berättas, att de små ryska storturstar, som ålfoljt det ry ska kejsarparet till Nizza, voro smyckade med de sranska nationallärgerna, då de anlände till Tou J2 lon, hvilket skall ha smickrat fransmannen. Konung Leopolds at Belgien möte meu s de båda kejsarne at Ryssland och Frankrike säges atse kongresstörslagets qerupptagande, tor hvilket den belgiske konungen nu skall vara gynsuamt stämd, så att han dermed itrigt sysseleatter Sig. Franska regeringen har öfverenskommit med det påfliga hotvet om, att ull Algeriet otverflytta 80 i romerska sängelserna befintuga ucapolitanare, hvilka skola der erhålla jord till sitt törsogando. Franska regeringen befinner sig i fientlig ställning till Montevideo, och de franska örlogsfartygen ha skjutit i sank en denna republik tillhörig korvett; det säges äfven snart skola komma till utbrott af fientligheter med Paraguay. Kejsaren har rådt Perus gesandt, som d. 24 d:s hos honom hade afskedsaudiens, att förmå sin regering till eftergifvenhet för Spanien. : Angående preussiske premierministern Bismarcks resa till Paris antager Vossische Zeitung, i likhet med hvad vi förut för vår del förmenat, att Bismarck i Paris itrigt bemödat sig om att få några punkter ändrade till förmån för Österrike, i handelsfördraget mellan Frankrike och Preussen, och man skall å fransk sida ingalunda vara alldeles emot den önskade ändringen, hvilken afser att göra det möjligt för Österrike att närma sig tyska tullföreningen och genom denna äfven Frankrike. I Canal de S:t Ouen nära Paris har för några dagar sedan ett egendomligt bygdt fartyg, en s. k. flytande docka, lupit af stapeln. Detta fartyg består af ett ofantligt batteri al stora, sinsemellan förenade fat, hvilka tillsammans utgöra en areal af 70 måtres längd, 6 I mötres höjd och 12 måtres bredd. Den stora af jern byggda dockan är bestämd att upptaga alcohol, etheriska och feta oljor samt andra lätt antändbara och mycket farliga ämnen, för att sålunda skydda dessa midti vattnet för allt slags antändning. Ilvarje fat väger 250 hectolitres. Ytterligare 15 sådana simmande masgasiner skola byggas, af hvilka nu sem redan säro under arbete. i I England börjar visa sig någon oro med anledning af Canada, der stora folkmöten nyligen hållits med deputerade från alla delar af landet, hvilka afgjordt uttalat sig för ett förbund mellan Canada samt New-Scotland, New-Brunswick, Prins Edvards-öarne och Newfoundland, för att icke alldeles bli inkorporeradt i Förenta Staternas republik; dock skulle de helst önska att få qvarbli vid England, menar en korresp. derifrån i Times-. Det stora bladet tyckes befara, att det icke hafver sig så lätt härmed, och säger ganska otvetydigt, att England ej ensamt kan för Canadas skull utstå en kamp med Amerika. Det ären bankruttbekännelse, men hvad betyder en sådan mer eller mindre under dessa Englands bankruttider. Times säger: Det är ej fråga om vår goda vilja, utan om hvad vi kunna, och hvad vi kunna räcker alldeles icke till tör de underverk, som ai oss begäras. Till sjös skulle vi nog vara en mäktig och nyttig bundsförvandt, till lands måste de amerikanska kolonierna hufvudsakligen försvara sig sjelfva. Om de tillägga föreningen med Storbritannien något värde, kunna de bäst bevisa detta derigenom att de rusta i tid, för att ätven kunna i sarans stund sasthålla denna förening. Detta vili ju rent ut siga: Kriget i Amerika är troligen snart slut och då kom mer turen till oss: vi kunna ej försvara 088 sutan äro hugade att uppgitva Canada, krigs (orsaken. om detta icke vill sjelst töra krig, dö svi skulle ka en eller annan fotta i des: Tarvatten. Det är troligast, utt Canada under sådana omstiudigheter uppgitver å sin sid. föreningen med England och ingår i ame ska unionen, för att undvika det fortärligkrig, som hotar och hvilket redan bragt Eng Ny I land att darra. Den bekante engelske parlamentsledamo — CV