Göteborg d. 27 Oktober 1864. Fru Michaölis konsert igår afton å Nya Teatern gafs för en i det närmaste fullsatt salong. Konsertgifverskan helsades vid sitt inträde med lifliga applåder och publikens förtjusning steg med hvarje nummer, Ave Nariamelodie religieuse, satt för sopranröst, violinsolo (med vanlig talang utfördt af dir. Czapek) harmonium och piano måste gifvas dacapo. Arian ur Ernani och duetten ur Normahvari Adalgisas parti förträffligt utfördes af en musikälskarinna, framkallade de lifligaste bifallsyttringar och då fru M. efter att med sannt nordisk innerlighet ha föredragit en svensk och en norsk visa, skänkte publiken tillfälle till ännu några minuters ej snart återkommande konstnjutning, genom att utöfver programmet sjunga ännu ett älskligt stycke, tycktes bifallsstormen aldrig vilja taga slut. Det faller af sig sjelf att konsertgitverskan nropades såväl efter hvarje nummer som vid konsertens slut. Hr A. Hultgren föredrog med mycken smak och virtuositet 2:ne solonummer för piano, och tycktes det ögonskenligt att hr A. sedan sitt senaste offentliga uppträdande härstädes tagit ett vackert steg framåt på den musikaliska konstnärsbanan. Orkestern utförde Mendelssohns poetiska ouvertyr till Midsommarnattsdrömmen och stycken ur en särdeles intressant sinfoni af Gade på ett utmärkt vårdadt ocu väl nyanseradt sätt, hvilket också af pubhken flera gånger lifligt erkändes. Vi äro ötvertygade om att minnet af denna konsert och den frejdade sångerskan, som nu står på höjden at sin storhet och sin talang, länge skall fortletva hos hvar och en af dem, som igår fingo njuta deraf. Vetenskapliga föreläsningarne. Den andra af lektor A. W. Ewerts offentliga föreläsningar i kemien hölls igår afton å mindre Börssalen. En rätt talrik publik hade till denna infunnit sig. Efter en rekapitulation af hvad som förra gången föredrogs, framställde hr Ewert kropparnes egenskap att förena sig i bestämda proportioner, eller enligt sina kemiska eqvivalenter, samt den förklaring man genom atomteorien gifvit åt detta förhållande. Hr Ewert öfvergick derefter till luftens sammansättning och itrån denna till en framställning af syrgasen och dess egenskaper samt betydelse inom naturen. Upptäckt af svensken Scheele och engelsmannen Priestley blef denna gas tör Lavoisier och den nyare komien losningen på en stor del af de gåtor som äldre vetenskapsmän förgäfves sökt