Göteborgsposten – 22 oktober 1864, sida 1

den senare ställde sig djerft och harmset i vägen för honom. — Var god och gå ej så hastigt förbi mig, mr Carlton. Jag blir er förbunden, om ni förklarar hvad ni sagdt i dag på morgonen, på mr Tarapps farm, om min far. — Ni är upphetsad, skulle jag tro, unge herre, svarade mr Carlton med retsam vänlighet. Jag och mr Stephen Grey kunna göra upp våra affärer er förutan. Tonen gjorde Frederick halft ursinnig, och han glömde all sin försigtighet. — Ni är en elak intrigmakare, utbröt han. Ni har på smygvägar sökt fördrifva min far härifrån; ingen dag förgår, utan att ni förtalar honom i hemlighet. Hvarföre säger ni icke öppet i hans närvaro detsamma? Hvarföre säger ni det bakom hans rygg, när han icke kan försvara sig? — Jag vet icke hvad ni menar, sade mr Carlton. Gå undan, så att jag kan komma fram. (Forts.) L Plockgods. En husar inkom på en krog, der han nedslog sig för att äta. samt afknäppte sin sabel och kastade den på bordet bredvid sig. En bonde, som med förargelse åett detta, gick ut och återkom efter en stund med en dynggrepe, hvilken han kastade på bordet bredvid sabeln yttrande: Skall det vara så stor knif, så skall väl galleln vara derefter.