Lordens döttrar.) Af förf. till Slottet East Lynne— Är du lycklig, Laura? — Ack ja, så lycklig! svarade Laura. Men jag vill försonas med er alla. Jag vet, att pappa är fasligt envis, när man gör honom emot, men han behöfde icke hålla ut så länge. Och du, Jane, som varit här fjorton dagar och icke låtit mig höra af dig! — Jag har varit sjuk, sade Jane. — Månne det? Jag tänker, saken är väl den, att pappa förbjudit dig att helsa på mig och att mottaga mig här. — Nej, det gjorde han icke. Men låt oss nu, då du är här, Laura, tala rent ut om en sak; det kan spara oss begge obehag och kauske smärta. Jag vill icke sjelf helsa på dig i ditt hus. Jag skall taga emot dig här med nöje och med glädje se dig, när helst du vill komma, men jag kan icke taga emot mr Carlton. — Hvarför vill du icke komma i mitt hus? — Derföre att det är mr Carltons. Jag ser helst, att jag slipper att träffa honom någonstädes. Lauras harm började sjuda. Warta fr Neon 249