Göteborgsposten – 17 oktober 1864, sida 1

oss än Spanien och likväl fanns det tider då till ochmed Spanien var af mindre vigt för Europa oc England än detta samma Sverige.f Om hvad som förr en gång händt åter hände kunna vi få se svenskarne leda Europas öden. Rc dan tvenne gånger har detta varit deras lott, ena gån gen under Gustaf Adolf, den andra under Carl XI och om Carl X Gustafs lif hade blifvit förlängdt, ä det möjligt att ännu en dylik epok bhfvit skapad Vi ha på senare tider talat föga om Sverige, mc vid den stora regleringen af Europa år 1:48, var de en af de bestämmande makterna; det hade samm. vigt som vi sjelfva hade i tripelalliansen, och unde denna tid bortskymde dess militäriska rykte de flest: andra staters. Kanhända var det lika mycket till följe af minnet af dessa traditioner som af andra or saker, som Sveriges rätt att deltaga i regleringen a Europa erkändes år 1815; men hvarje tänkande lä sare skall finna att det folk som nu gifvit ett hjertligt uttryck åt sin vänskap för England är a nation, med hvilken en förbindelse i förflutna tide varit af värde och måhända äfven i kommande tide kan bli af värde. Den nuvarande tiden är en under hvilken inter nationel bekantskap kan uträtta mycket. Folk sympatier ha visserligen ej samma kraft som polit allianser, men ett folk sådant som det engelska hu förmåga att uträtta mycket som står utom politisk: transaktioner af alla slag. Vi ega i öfverflöd det son de flesta länder sakna — kapital. Vi ha fullt upp a penningar och vi äro i samma mån färdiga att utgif va eller placera dem. Visa oss ett land med anslå. ende sceneri, intressanta egendomligheter, tilldragando sports och en upplyst befolkning, och vårt guld skall flyta dit i strömmar. Visa oss vidare ett land med grufvor, mineralier eller hvarje annat slag af naturlig rikedom, och vi kunna finna medel, genom hvilka denna rikedom skall utvecklas. Någonting af detta slag, tro vi skola härflyta från det sinnelag svenskarne ha visat under detta kungliga besök. Då de mottogo sina furstliga gäster gjorde de en öppen demonstration af sina känslor mot England, och dessa känslor äro just sådana af hvilka engelsmän attraheras. Måhända äro vi litet oresonliga i våra anspråk under resor, men vi lockas alltid af höflighet och ett vänligt sätt, och det är detta vi nu finna oss kunna vänta i Sverige. Etter några anmärkningar rörande Englands åtgöranden i dansk-tyska frågan afslutar tidningen artikeln med följande ord: Svorigos och Danmarks folk kunna vara tullkomligt ötvertygade att ej en atom at deras vänskap blitvit bortkastad. Vi ha steg för steg följt det kungliga parets färd från hufvudstad till hufvudstad, från slott till slott och från den ena offentliga samlingen till den andra, och vi ha uppmärksammat de hjertliga välkomsthelsningar hvarmed en engelsk prins och priusessa öfverallt emottagits. Vi ha erfarit den känsla som i nordens gamla konungarlken hyses mot oss, och det tinnes nog nordiskt blod i våra ådror, för atl göra det lätt tör oss att besvara densamma och att, som vi hoppas, belästa en hjertlig och fördelaktig förbindelse emellan stater med så lika ynnon och så välvilligt stämda mot hvaran1 H i I