Göteborgsposten – 14 oktober 1864, sida 1

— rn Vid anställd votering haoviljade stadsfullm. med 26 röster mot 16 den at hr Philipsson föreslagna löneförhöjningen. Under fortgången af diskussionen om de föreslagna förhöjningarne framställde d:r Dickson sin farhåga för att stadsfullmäktige, som dock vore här tör att se komitenternas fördel till godo, skulle inslå en vådlig väg. Iläruti instämde hr Hedlund, som förmenade att de summor, som nu ansloges, direkt eller indirekt måste ätertalla på de skattdragande. En hvar måste för öfrigt rätta sig efter sina inkomster. — Hr Blomstrand anmärkte att öfverskottet från stadens ordinarie inkomster, enligt hr Philipssons på förmiddagen framällda åsigt, borde användas på ändamålsenligaste sätt, d. v. s. för att väl aflöna stadens tjenstemän, hvarigenom skickliga sådane från olika delar af landet hitkallades — IIr Lindström erinrade att stadens ordinarie inkomster tolagen ej uppgår till så mycket som beloppet af samtlige de föreslagna lönerna. — Hr Hedlund framhöll att en liten lön kan tyckas en obetydlighet för t. ex. en läkare som tje nar 15,000 rdr om året. Men den som har en fast position i samhället, såsom t. ex. en tjensteman, har dock stor fördel deraf. Vid förslaget angående mantalskommiskariens lön hemställde hr Philipsson, om ej både upprättande at restlängd samt af debiteringsoch uppbördslängd borde öfverlemnas åt denne. och lönen i sammanhang dermed höjas. Borgm. Ewert invände häremot att man ej kunde beräkna det mantalskommissarien alltid finge tid till detta arbete. Ehuru det vore oegentligt att särskilda arvoden ansloges till ifrågavarande göromål, vore del likväl, i betraktande af nämnde förhållanden, skäl att sådant skedde. Stadskamreraren skulle dock kunna upprätta debiteringsoch uppbördslängden och mantalskommissarien röstlängden. Hr Blomstrand önskade, att saken måtte uppskjutas tills man tått mera erfarenhet om hvem som lämpligast skulle kunna utföra arbetet; ansåg dock att sammanskottskassören, som hade en del af året ledig, vore mest passande, itall någon viss person skulle utses. Saken behöfde emellertid utredas. Hr Philipsson anmärkte i sammanhang med förslaget om lönen till stadskamreraren, att om också tal. ansåg sig böra iakttaga all möjlig sparsamhet med stadens medel, så ansåg han sig ätven böra iakttaga sin pligt mot tjenstemännen och derigenom från denna sida mot staden. Förhållandet med stadskamreraren är nu förändradt mot förr. Han måste nu egna hela sin tid åt tjensten; men detta kan han ej med föreslagna lönen göra, hvilket ej ör kommunen kan vara nyttigt. — 1 enligiet med denna framställning bestämdes nästan enhälligt stadskamrerarens tjensigöringsvenningar till 3.000 rdr i stället för till 2,000 som beredningen töreslagit. Lönen antogs enigt beredningens förslag till 3,000 rdr. Ötriga förslag at beredningen antogos efer längre eller kort tare diskussioner sf stadsullmäktige — så långt man nemligen hann unan man kl. 9 e. m. afstod från det besväriga och enformiga arbetet, hvilket blott föga mplifvades af de ständigt återkommande konlikterna emellan dem som ansågo sin pligt not kommunen bäst uppfyllas genom att blott !: ista uppmärksamheten på dess direkta pekuiera intresse och dem som hyllade en mot-A att åsigt. Då öfverläggningen atslutades ha e man undangjort de tre första sidorna al i omitcens, sju sidor upptagande förslag. Kgs befhde hade infordrat stadsfullmäk-m ges utlåtande angående en at ingeniör Norran m. fl. på Hisingen boende personer väckt ft åga om byggande al en bro ötver Göta q ÖAA3nnnnn —