Göteborgsposten – 14 oktober 1864, sida 1

att tjenstemän och betjente äro skyldiga underkasta sig de förändringar I tjensteåligganden, som framdeles kunna föreskrifvas, hvilken princip, efter genomgående af förslaget, skulle närmare tormuleras. Vid behandlingen af komitcens förslag inkom man redan i början på en diskussion af principen, hvarvid lr Hedlund framhöll, dels att man borde taga i betraktande, om ej en förändrad administration kunde komma att minska tjenstemännens arbete eller göra vissa at dem öfverflödiga, dels att lönerna borde motsvara det arbete, som kommer i fråga, dels ock att afseende borde fästas vid det tilltälle som erbjödes till extra arbete. Då en tjenst helt och hållet upptager sin man, bör den vara så honorerad att han derpå anständigt kan lelva. Hr Philipsson erinrade, att genom högre löner uttaxering ej skulle komma i fråga. Man önskar nu för tiden att sportler i allmänhet måtte bertfalla och lönerna i stället höjas, och detta vore helt visst af gagn. Man bör ej öfverlemna tjenstemannen åt näringsbekymmer. Hr Hedlund motsatte sig höjningen af lönerna för alla tider, då man kan ha utsigter till en framtida reduktion i erforderliga arbetskrafter. Om lönerna skola höjas utan att taxeringen ökas, måste man inskränka sig i afseende på andra nyttiga företag. Näringsbekymmer kunna ej alltid hjelpas genom ökade löner. De kunna äfven ofta sporra en menniskas verksamhet och höra till striden i lifvet. Hr Philipsson vidhöll den åsigt att stadskommunen har skyldigheter mot sina tjenstemän. Stadens inkomster af tolagen o. s. v. ha i främsta rummet varit afsedda till tjenstemännens löner. Ät tjenstemännen har från gamla tider blifvit lemnad en slags delaktighet i stadens framåtskridande. Tjenstemannen befinner sig för öfrigt i afseende på extra inkomster i en annan ställning än den enskilde, hvilken har obegränsad verksamhetskrets, då den förre har betydligt trängre sser. Den som använder tjenstemannen bör fästa afseende härpå. Sedan dessa äsigter blifvit uttalade, sortsattes behandlingen at komiterades förslag. Man hann, innan stadsfullmäktige kl. 2 e. m. åtskildes, icke särdeles långt. De af beredningens förslag som hunno genomgås, antogos samtlige, utom det som gällde stadsnotarierna. Beredningen hade föreslagit att hvardera af, dessa skulle erhålla i lön 1,400 rdr och i tjenstgöringspenningar 600 rdr. Hrr Philipsson och Levisson (af hvilka den senare sutit i komitöen) föreslogo likväl att det förra beloppet måtte höjas till 1,500 rdr och det senare till 1,000 rdr. Detta antogs, dock först sedan hr Hedlund, som i likhet med större delen af de ledamöter hvilka inskränkte sig till att endast votera, visade stor farhåga för att tjenstemännen skulle få för mycket, öfvergått till motsatta meningen. IIr Philipsson åter talade lika varmt som öfvertygande för större frikostighet trån hrr stadsfullmäktiges sida. Det vid sista sammanträdet till drätselkammaren remitterade förslaget angående omedelbart företagande af reparationen å börsen hade af drätselkammaren blifvit tillstyrkt och bifölls af stadsfullmäktige. Vid eftermiddagens sammanträde återtogs behandlingen at löneregleringen, hyarvid först beredningens förslag till aflöning åt Aktuarien vid Rådhusrättens I:sta afdelning och hans kanslist godkändes. Rörande Aktuariens vid 2:dra afdelningen aflöning, hvilken i beredningens förslag upptagas till lön 500 och tjenstgöringspengar 300, summa 800 rdr, uppstod en kort diskussion. HUr Philipsson inledde densamma med yrkande att tjenstgöringsvengarne måtte höjas med 200 rdr och hela lönen sålunda komma att utgöra 1,000 rdr. Såsom skäl härför androg tal. att Åktuariens tjenstgöring numera infaller 3:ue gånger istället för, som beredningens förslag utarbetades, 2:ne ånger i veckan. IIrr borgm. Ewert, Berger och plomstrand tillstyrkte bitalt till hr Philipssons förslag, hvaremot hrr Hedlund, Renström s och Francke yrkade antagande af beredningens. —— LL AV