Göteborgsposten – 10 oktober 1864, sida 1

AAA —— — En meteor. Från Karlstad berättar Wermlands-Posten, att flera personer d. 2 d:s kl. omkring 6 på aftonen sett en lysande meteor kom a hvinande genom luften från nordost till sydvest, hvilken tycktes sönderspringa i tvenne delar i trakten af det i staden befintliga expositionshuset. Räddning ur sjönöd. Den engelska fregatten Aurora, kapten NMolintock, har, på väg från Stockholm till Helsingör, i går 8 dagar sedan utanför Gotland räddat besättningen från Stockholmsskonerten Örnsköld, kapt. Lundblom, som var stadd på resa från Malmö till hufvudstaden med kornlast. Besättningen landsattes i Helsingör. Enligt underrättelse från Wisby, har det öfvergitna far tyget af engelska ängsartyget Leopard blifvit inbogseradt till Slite. Amerikanska jernbanvagnarne. På senare tider har, tillfolje af det nyligen i en jernbankup begångna mordet, många förslag dykat upp i England för att för tramtiden göra dylika händelser omöjliga. Tvenne törslag ha dervid i synnerhet blifvit framhållna. Det ena är, att i stället för att afdelas i kuper skulle hvarje banvagn, såsom fallet är i Amerika, inredas till en enda salong. Det skulle derigenom alltid blifva ett tillräckligt antal passagerare i hvarje atdelning af tåget för att göra hvarje dylikt attentat som det nyssnämnda omöjligt. Vidare har man äfven föreslagit, hvad i Amerika jemte detta system brukas, att nemligen en signalsträng skulle löpa genom hvarje vagn på det att en passagerare, ifall någon fara vore på färde, derigenom skulle kunna kommunicera sig med konduktören. Båda dessa systemer ha dock i England funnit många vedersakare; det förra af den orsak att engelsmän och i allmänhet europer, som mera än amerikanare skola sätta värde på att vara atskilda från de öfriga passagerarne, oberoende och obesvärade af dem, icke skulle gå in på att färdas i dylika vagnar, der ofta temtio personer befinna sig i ett enda rum. Det senare förslaget har återigen det emot sig, sager man, att om det stode en hvar fritt att när som helst stoppa tåget genom att druga på signalsträngen skulle bantågen icke få göra annat än stoppa, emedan på hvarje tåg helt visst finnes en mängd nervösa fruntimmer och dito herrar som vid minsta anledning till fruktan skulle gripa i signalsträngen. Derigenom skulle icke blott onödiga dröjsmål uppstå, utan äfven verkliga olyckor, då man vet huru lätt sammanstötningar på jernbanor kunna föranledas derigenom att tågen fördröjas öfver sin tid. En amerikanare som fästat sin uppmärksamhet vid den i England pågående striden härom, har nyligen i en engelsk tidskrift infört följande anmärkningar rörande detta ämne. Han förnekar till en början att amerikanarne skulle vara mindre angelägna om sin privacy än någon annan nation, tvärtom, påstår han, att det är just tillfölje at sin önskan att åtnjuta denha i högsta måtto som amerikanarne föredraga de stora gemensamma vagnarne. Man är nemligen vida mera afskild ifrån de öfriga i en vagn der femtio personer befinna sig än i en der det blott finnas fem, alldeles som man i en stor värdshuslokal är mera för sig sjelf än i ett enskildt rum der några obekanta ätven befinna sig; och näst efter att befinna sig i ett alldeles privat rum gifves det få tillfällen då man är mera afskild från alla andra än då man befinner sig på gatan. Hvad åter angår den i Amerika begagnade alarmeller signalsträngen förklarar förf., efter den erfarenhet man i Amerika vunnit, att ej ringaste fara finnes för dess missbrukande. Han medger visserligen, att man kan