Göteborgsposten – 6 oktober 1864, sida 2

v. 272 PIC CSKIM LIM TOHICLTSKEA VRT 330,000 sc; inalles 66,471,274 scudi. Ökver senare uppgifter om statsskulden saknas all närmare kontroll; dock synes totalskulden kunna uppskattas till åtminstone 80 mill. scudi. Dessa fakta äro tillräckliga för att visa att Kyrkostaten ej kan underhålla en arme, och då detta är vilkoret för påfvens verldsliga bestånd, sedan franska trupperna lemnat Rom, så framgår tydligt, att Kyrkostaten ej kan underhålla en tillräcklig arm ensam, för att skydda Rom mot revolution, hvarföre ock en sådan kan utbryta, mot hvilken påfven ej kan skydda sig. Man vill veta, att Frankrikes utrikesminister sändt ett cirkulär till Frankrikes gesandter i utlandet med anledning af Septemberkonventionen. Några antydningar derom lemnas af parisertidn. le Temps. Hr Drouyn de Lhuys, heter det, har i nästan likalydande ordalag underrättat herrarne af den diplomatiska kåren om, att Frankrike, som befinner sig i Rom sedan 1849, aldrig haft för atsigt att förbli der under en obestämd tid. Frankrike har väntat tills stämningen i Italien tillät det att draga sina trupper tillbaka utan tara för den hel. sadren. För två år sedan lät den dåvarande italienske utrikesministern general Durando öfverlemna sin bekanta note i Paris; men denna note som framhöll Italiens rätt till Rom, kunde icke göras till utgångspunkt för förhandlingar. Sådan hade situationen varit, då marchese Pepoli och riddare Nigra i juni d. å. talade till kejsaren om möjligheten af att förlägga den italienska hufvudstaden till Florens. Lika mycket motstånd Durandoes exklusiva politik mött i Paris, lika välvilligt tillmötesgående fann den nya kombinationen, då den antydde ett uppgifvande af alla anspråk från turinerkabinettets sida, och man skred derpå till underhandlingar. — Drouyn de Lhuys skall derpå ha gjort diplomaterna bekanta med hufvudbestämmelserna i konventionen, sådan den angifvits i Constitutionel och förut af oss. De officiösa franska tidningarne angripa Österriko med en anmärkningsvärd bitterhet och rent af hota det. Stämningen i Turin säges vara betydligt bättre. De trupper, som kamperade på Slottsplatsen och Sant Carlotorget ha dragits tillbaka, och staden har åter fått sitt gamla utseende. I Milano har ett nytt patriotiskt meeting egt rum, på hvilket förklarades, att konventionen betecknar ett stor steg framåt till Italiens återuppståndelse samt öppnar vägen till realiseringen af det nationala program, som aldrig fullständigt kan genomföras utanför Rom. Från England okrifves d. 29 sistl. Sept. att åldermannen Warren Stormes Hale valts till lordmayor för London under nästa år. — I S:t Martino-Hall i London egde d. 28 Sept. en arbetaresammankomst rum, för att emottaga en deputation af arbetare från Frankrike. Man rådslog om bildandet af arbetarekomitåer i alla större europeiska städer, om hållandet af en arbetarekongress i Belgien nästa år, och om en internationel förening i industrielt intresse. Vid förhandlingarnes afslutande höjdes letverop, bl. a. för Polen och Ungern. Från Paris skrifves d. 30 Sept. att d. 24 hade Latours hutvud, efter att 20 dagar ha legat i grafven, blifvit upptaget. Prefekten i Arricge-departementet hade gifvit sin tillåtelse härtill, på begäran af en läkare, som ville ur vetenskaplig synpunkt undersöka mördarens hufvud. Sedermera kommer hufvudskallen att förvaras å något museum. — Audony, Latours förmodade medbrottsling, sitter ännu häktad. Han bedyrar fortfarande sin oskuld. — Franska NMonitören för d. 29 Sept. innehåller underrättelser från Mexico af d. 27 Augusti. Kejsar Maximiliams rundresa genom sina provinser hade blifvit förlängd utöfver den först fattade planen. Han hade öfverallt blifvit emottagen med hänryckning. D. 15 Aug., Napoleons-dagen, hade i Mexico af dervarande fransmän firats med stora högtidligheter, hvari landets infödda befolkning tagit del. Det någon tid afbrutna jernvägsarbetet kunde nu med säkerhet återtagas ända till Puso del Macho; det omtalades, att ett engelskt bolag skulle fortstätta jernvägslinien ända fram titl Mexico. Vid den internationela kongressen i Amsterdam, hade häromdagen en i nämnde stad bosatt borgare, hvilken exporterar gurkor och andra grönsaker inlagda i bleckdosor samt såsom biförtjenst utgifver en i Louis Veuillotis anda redigerad ultramontan tidning de Tied (Tiden), uppträdt, under debatten om den kristliga konsten, med ett anförande, hvari han påstod, att menniskor, som icke äro kristna, i sjelfva verket icke äro några menniskor. I West-Polen drifva sedan någon tid tillbaka kolportörer från den kommunistiska propagandan i landet omkring och uppreta bönderna och tjenstefolket mot deras husbönder samt inbilla bönderna att kejsaren skänkt dem allt, och att de hädanefter ej behöfva betala någon slags skatt eller ränta.