Göteborgsposten – 4 oktober 1864, sida 2

sig mot hennes egen vilja. Hon kände sig förolämpad af hvad som inträffat; sjelfva huset var skymfadt deraf, och hon beslöt, att miss Lethwait skulle flytta följande dag. Hennes kärlek för hennes far kom henne att skjuta nästan hela skulden på den stackars guvernanten. Jane trodde — och det kan ej nekas att omständigheterna tycktes gifva styrka åt hennes förmodan — att miss Lethwait hade uppsökt lord Oakburn i det rummet och gömt sig der med honom, för att kokettera för honom. — Hon skall aldrig mer få tillfälle dertill, mumlade Jane, aldrig mer, aldrig. Före kl. 12 i morgon skall hon vara ur huset. Jane gick åter in bland gästerna, men var så förtörnad öfver hvad som händt, att hon var tyst och passiv och ej egnade någon uppmärksamhet åt sina gäster. Medan hon stod nära ett af fönstren i förmaket ådrogo omsider några ord, som uttalades nära henne, sig hennes uppmärksamhet — ord, som plötsligt erinrade henne om hvar hon befann sig. — Hon heter Beauchamp. Min moder skref till ett af de kontor här, som skaffa guvernanter åt familjer, som jag tror, och det skickade henne ut till oss i Canada. (Forts.)