Göteborgsposten – 3 oktober 1864, sida 1

Lordens döttrar.) Af sörf. till -Slottet East Lynno. I en vacker klädning af hvitt krusflor med de fladdrande lockarna sammanhållna af en krans af hvita blommor stod Lucy Chesney. Hennes ögon strålade, och de fina kinderna glödde af stundens njutning. Kanske hade Jane gjort klokare om hon icke låtit Lucy vara ione; några af de närvarande skulle ha sagt henne detta, om de vågat. Men Jane, som ej hade mycken reda på konvenansens fordringar, hade aldrig kommit på den tanken, att hon icke borde låta henne vara med. Ett af rummen hade blifvit upplåtet åt dans, och Lucy, som var utmärkt vacker och behaglig, hade blifvit flitigt uppbjuden, ehuru hon ännu var ett barn. Hon hade dansat hvarenda dans, och nu stod hon, efter att ha blifvit yr i valsens hvirflar, lutad mot en vägg för att hemta andan. — se bara på det barnet! Hur kunna de låta henne dansa på det sättet? Dessa ord nådde Janes öron, och hon vände sig om för att se hvilket barn de åsyftade! Lucy! Det kunde