Glömsk af sin värdighet rusade mrs Lorton till fönstret. Jane steg upp; det var ingen angenäm atmosfer att vistas i. — Ni kan då verkligen icke säga mig, hvar miss Beauchamp begifvit sig? frågade hon åter mrs Lorton, emedan hon tänkte att möjligen denna dam kunnat säga mer om hon velat. — Ni har ju hört mitt svar, sade mrs Lorton. Och jag anser det för höjden af oförskämdhet, att miss Beauchamp skickar folk hit till mitt hus för hennes angelägenheters skull. Jane neg högtidligt. Det var hennes enda afsked, och hon vände sig mot dörren, när den slogs upp af betjenten. — Lady Jane Chesneys vagn, sade denne. Mrs Lorton var helt och hållet upptagen af väntan på hvad komma skulle. Kunde någon lady Jane Chesney vilja hedra henne med ett besök? Hvar var denna lady Jane? Var hon på väg upp? Betjenten höll på att visa det ovälkomna främmande fruntimret nedför trappan, men hans fru ropade så häftigt på honom, att Jane fick söka sig väg ut ur huset på egen hand. — Har någon främmande kommit in? — Nej, min fru. — Nej säger du! utropade mrs Lorton. Hvad menade du då? Hvems är vagnen? Du kom och anmälde lady — — — Jag anmälte vagnen för damen, som var här, sva